Erosion vid dagvattendammar
litteratur- och fallstudie om erosionsskydd
Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga. Hur såg planeringsprocessen i Köpenhamn ut och vilka verktyg har planerare där använt? Målet med arbetet har varit att studera ett exempel av hur man kan gå till väga i en planeringsprocess om man vill utöka en stads cykelvägnät och samtidigt öka andelen cyklister. Detta arbete ämnade svara på tre frågor där den första var vilka faktorer som avgör vårt val av cykeln som transportmedel. Följande söktes svaret på vilka planeringsverktyg som kan vara lämpliga att använda sig av då man planerar för cykeln som ett hållbart transportmedel samt slutligen hur upprättandet av ett policydokument kan vara till hjälp för en planerare i arbetet med planering av ett cykelvägnät. Genom litteraturstudie, dokumentstudie samt intervju söktes svaren på dessa frågor med syftet att öka förståelsen för planeringen för cykeln som ett hållbart transportmedel, för att kunna använda som referens i framtida projekt. Resultatet av detta arbete visar att dokumentet Cycle Policy 2002-2012 fick en, för planerarna, oväntat stor betydelse. Undersökningen presenterar även intressanta historiska kopplingar som avgör varför vissa städer idag har en större andel cyklister än andra. Av resultatet framgår att det finns en mängd faktorer som avgör vårt val av cykeln som transportmedel som är mer eller mindre svåra att hantera som planerare. Att döma av denna mängd avgörande faktorer går det att dra slutsatsen att en insats i form av att enbart bygga fler cykelbanor inte räcker för att få fler att välja cykeln istället för bilen.