Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring Demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre Demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring Demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre Demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Syftet med arbetet är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, samhällskunskapsutbildningen påverkas av Sverigedemokraternas framgångar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrån ett lärarperspektiv. Vi undersökte också om lärarna har upplevt någon attitydförändring hos eleverna vad det gäller främlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat på vad lärarna anser om den nya läroplanen där samhällskunskapsämnet blir mindre på yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare och resultatet analyseras utifrån teorier om olika Demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tänkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken demokratimodell som präglar lärarnas arbetsmetoder samt att lärarna ser olika på betydelsen av Sverigedemokraternas framgångar och vilken inverkan den har på undervisningen..

Den här uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhållningsätt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strävar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkåren som önskvärt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? Frågorna besvarasgenom att kartlägga journalisternas förhållningssätt till två polära Demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bäst analyseras yrkesidealens förhållningssätt till olikakrav som Demokratimodellerna ställer på journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks därefter genom enkätundersökningar.

Vid en vindkraftsetablering är verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samråda med berörda parter. Miljöbalken är emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrådet och även om Boverkets vindkraftshandbok ger fler råd, vilar ett tolkningsansvar på verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrådsbegreppet. Fokus ligger på centrala arenor och aktörer samt vilka påverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen på vad samråd bör inneböra är beroende av vald utgångspunkt.

Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och Demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika Demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika Demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och Demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Abstract Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika Demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika Demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Att samhället förändras och utvecklas är oundvikligt, men att delta i förändringen är frivilligt. I vilken utsträckning medborgarna deltar, och tillåts delta påverkar såväl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjänstemän, politiker och beslutsfattare. Målet med denna uppsats är att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta närmare på planerarens förhållande till deltagandet. På så sätt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad på litteraturstudier. Uppsatsen tittar närmare på vilka förutsättningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan användas i dialogen med medborgarna.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika Demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten.

Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av Demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lågt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. På senare år har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning på problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vägar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) är ett nytt begrepp som bland annat är tänkt att främja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivåer av ett eDeltagande som kan uppnås, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.