Valfeber
en jämförelse mellan hur EU-parlamentsvalet 2009 och riksdagsvalet 2006 har skildrats i Svensk dagpress
Endast 31 procent av svenskarna kände till att nästa europeiska val äger rum under 2009. EU beräknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som väljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det är det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jämförelse med EU-parlamentsval. Vid de två senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer än dubbelt så högt som vid EU-parlamentsvalet. Rätten att rösta vid allmänna och rättvisa val är en grundläggande demokratisk rättighet som innefattar att medborgare väljer det alternativ som bäst stämmer överens med deras preferenser. För att medborgare ska kunna göra ett välgrundat val behövs politisk kunskap och information. Enligt Kent Asp fås denna främst genom medierna, vilket innebär att media och journalistiken har ett viktigt uppdrag i att informera medborgarna. Denna uppsats syftar till att göra en jämförelse mellan hur riksdagsvalet 2006 och EU-parlamentsvalet 2009 har skildrats i Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, tre månader innan respektive val. Artiklar som publicerats under en månads tid och berör de båda valen samlas in tre månader innan respektive val. Genom att avgöra vilken roll journalistiken tagit sig an i sin rapportering om valet kommer de att delas in i tre olika demokratimodeller. Undersökningen utgår från tre demokratimodeller som delar grundläggande demokratiska värden men skiljer sig åt i fråga om vad var och en upplever vara demokratins viktigaste uppgift. Undersökningen fann att det inför EU parlamentsvalet skrivits 14 artiklar om valet varav hälften präglades av samtalsdemokratin i hur de skildrade valet. För riksdagsvalet fanns betydligt fler artiklar, 44 stycken. En majoritet som utgjordes av 15 artiklar präglades av den konkurrensdemokratiska mandatmodellen. Därmed kan det konstateras att det finns skillnader dels i hur mycket som rent kvantitativt rapporteras från de två valen men det finns också en tydlig åtskillnad i hur denna rapportering görs.