Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Cyklist - Sida 1 av 1

Relationen mellan cyklister och fotgängare vid Södra Älvstranden, Göteborg En utvärdering av trafiken på cykelstråket Älvsborgsbron - Centrum

This paper describes a method for wireless energy transfer via near-field electromagnetic inductionthat is inexpensive, simple and can be applied to almost any type of system, regardless of size andenergy demands.The method uses a primary unit consisting of an oscillator, amplifier and inductive coil thattransfers energy to a secondary unit consisting of a coil, rectifier and voltage regulator. Two typesof oscillators and several amplifier designs were realized and evaluated together with a multitudeof flat coils of both monofilar and bifilar type.The results show that it is important to use an oscillator whose frequency is dependent on theinductance of the connected transmission coil, such as the Colpitts oscillator. This is preferable toan oscillator with a preset frequency, such as a Schmitt-trigger oscillator..

Cyklisters situation på 2+1-vägar

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. Theseroads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increasethe security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studiedand analysed. The different parts in the planning process show how the progressgoes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after thepilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75and 14,00 meters.

Cykelns plats i staden : metoder för en ökad och säkrare cykling

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för Cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och Cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Hörby centrum - förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och Cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Intervjustudie av oskyddade trafikanters situation på 13 m mötesseparerad landsväg

I kölvattnet av Nollvisionen uppstår problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvägar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillräckligt och nya lösningar måste till. Detta examensarbete syftar till att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på s k MLV (Mötesseparerad LandsVäg). Målet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbättringsområden, finna bra lösningar samt att beräkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstämmighet i synen på hur oskyddade trafikanter på MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, på bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Kadenssensor med en accelerometer och ANT+

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gått ut på att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mäter kadens med hjälp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens är hur fort Cyklisten trampar med pedalerna mätt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM från engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en Cyklist trampar påverkar kroppen på många olika sätt och ofta vill Cyklisten veta vad aktuell kadens är för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att använda en accelerometer för att mäta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lämplig till inomhuscykling även kallad spinning.

Utvärdering av den svenska cykelhjälmslagen för barn under 15 år : Analys av nationella trender i cykelrelaterade huvudskador mellan 1998-2011

Introduction: In January 2005, a nationwide mandatory bicycle helmet law for children under the age of 15 was introduced in Sweden. In the current study, the effect of this law was evaluated by analyzing national trends in hospital admissions due to bicycle-related head injuries during the period 1998-2011.Methods: An interrupted time-series design with segmented regression analysis was used to evaluate the intervention effect on head injuries as a percentage of all injuries (%HI) among cyclists in age- and sex-specific groups. Effect was measured as a change in level and/or slope of the trend at the time of legislation.Results: A total of 35261 cyclists (0-54 years) were hospitalized due to a bicycle injury during the study period. Linear regression analyses of the entire study period (not segmented) showed significant year-to-year decreases in the %HI of 1.3-1.7% in all age and sex-specific groups (p < .0001). Results from the segmented regression analysis showed that, at the time of legislation, a significant drop in level occurred among males under 15 years (-4.5% [95% CI: -7.7% to -1.3%], p = .01) and a significant change in slope occurred among females aged 30-54 years (-1.6% [95% CI: -2.9% to -0.2%], p = .025).Conclusions: The law seems to have had an effect on males in the target population (<15 years).

Nuläge och behov av cykelvägar: längs det statliga vägnätet
i Norrbottens och Västerbottens län

Svenska regeringen har satt ett mål att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska förbättras. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr.

Har sättet att resa betydelse för betraktarens uppfattning om en person? : En jämförelse mellan cyklist och bilist

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

Planering för gång- och cykeltrafik vid externa köpcentrum : en studie med Nova Lund som exempel

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller Cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera Cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Cykeltrafiken i den fysiska planeringen

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera Cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.