Sök:

Sökresultat:

13 Uppsatser om Cykeltrafikanter - Sida 1 av 1

Gång- och cykelväg i Älvsbyn kommun

Vi är en grupp studenter som läser Yrkesteknisk Högskoleutbildning med inriktning väg och anläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet. Där utför vi ett examensjobb mot slutet av vår utbildning. Projektet vi valde var en gång och cykelväg i Älvsbyn, där Vägverket Region Norr är uppdragsgivare. Vägverket har uppmärksammat trafiksäkerhetsproblem för de oskyddade gång- och Cykeltrafikanterna längs riksväg 94, sträckan mellan Älvsbyn och Norra byn. Det är mycket trafik och på senare tid har en del olyckor inträffat på den aktuella vägsträckan.

Planering för gång- och cykeltrafik vid externa köpcentrum : en studie med Nova Lund som exempel

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och Cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och Cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och Cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.

Väderskydd på Bergnäsbron: ett utformningsförslag med fokus
på gång- och cykeltrafik

Det är valet av transport för de korta resorna som har stor betydelse för både miljön och folkhälsan. Att öka andelen gång- och Cykeltrafikanter är av högsta intresse och detta stödjer transportpolitikens mål. Tillgänglighet, trygghet, miljö och hälsa är alla exempel på faktorer som krävs för att öka gång- och cykeltrafiken. Gång- och Cykeltrafikanter utsätts ofta för besvärande vind och nederbörd när de ska ta sig över Bergnäsbron i Luleå. En skyddad överfart skulle kunna medföra att flera människor väljer att cykla eller gå istället för att ta bilen över bron.

Anställningsbar frisör

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och Cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter.

Gågatans inverkan på stadsliv och trafikmiljö - Effekterna av en trafikomläggning på Södra Förstadsgatan i Malmö

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och Cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter.

Att färdas i symbios : ett gång -och cykelstråk anpassat efter trafikanternas rörelsemönster och behov

The aim of this paper is to examine the layout of public spaces and its effect on human behavior with focus on the relation between pedestrians and cyclists movement patterns in a specific path. The study emanates from the security aspect of pedestrians and cyclists, and builds upon previous theories and empirical studies about perception, security, information design, environmental psychology and behavior. The result shows that individual behavior and movement pattern differs with age, purpose, physical- and other conditions, and layout of the surroundings. A design proposal for improved layout of a path and a node between different oncoming paths has been developed to aid the users? needs, where a separation of walkways and bike lanes forms zones of security for the purpose of better orientation and a better flow between the users..

GC- och skidport, Svartudden, Piteå kommun

De boende på området Svartudden har uppmärksammat Piteå kommun på gång- och Cykeltrafikanternas problem att korsa Svartuddsvägen på ett trafiksäkert sätt. Gång och cykelvägen trafikeras frekvent av framförallt barn till och från skola. I nuläget finns ett obevakat övergångsställe och en trång GC- port som sommartid används av motionärer. Vintertid är tanken att porten ska fungera som skidport men eftersom en för bred pistmaskin används som spårdragare skapas en riskfylld trafiksituation. Projektgruppen förordar att skoter används som spårdragare.

Välkommen till Karlskrona! -ett utvecklingsförslag för Pottholmen

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Välkommen till Karlskrona! -ett utvecklingsförslag för Pottholmen

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande : Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande - Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.