Uppsatsen skall utreda och analysera en Byggherres rätt till ersättning från en vårdslös underentreprenör när det föreligger samordnad generalentreprenad med AB 92 som avtalsvillkor mellan Byggherren och generalentreprenören. Uppsatsens utgångspunkt är Bravidadomen, där en Byggherre inte gavs rätt att utfå ersättning från en vårdslös underentreprenör. Flera frågor blir aktuella, t ex om det föreligger något avtalsförhållande mellan en Byggherre och en underentreprenör och vilka avtalsvillkor som i så fall skulle vara tillämpliga dem emellan. Vidare undersöks om en underentreprenör kan hållas ansvarig gentemot en Byggherre på utomobligatorisk grund, samt huruvida en skadelidande kan välja att utfå ersättning från skadevållaren på kontraktsrättslig eller på utomobligatorisk grund..

När flera parter går in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring brukarmedverkan i planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan brukare och Byggherre i fallstudien.

En stor del av de nyproducerade bostäderna byggs på mark som ursprungligen ägts av en kommun. Marken fördelas då till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en Byggherre rätt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering på mark som kommunen äger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att välja Byggherre och bestämma hur exploateringen ska genomföras.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv Byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv Byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning.

I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv Byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv Byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning. Det är lätt att anta att en detaljplan påverkas av en aktiv Byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna påverkan ser ut.

Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd måste hänsyn tas till vad denne har för önskemål och är villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga på att leverera det kunderna efterfrågar. Kunderna är ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren är överlämnad. Det är främst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstår.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Chefen som Byggherre, en analys av empiriskt material baserat på förstaledschefer Seminariedatum: 2006-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Pawel Bogdanski, Carla Bruno Picasso, Marta Kardach, Monika Salamandra Handledare: Christine Blomqvist Fem nyckelord: erfarenhet, personlighet, utbildning, verktygslåda, ledarstil Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra chefer som innehar sin första chefsposition med chefer som tidigare haft en eller flera chefspositioner. Metod: kvalitativ forskningsstrategi, induktiv ansats. Teoretiska perspektiv: den demokratiska och den auktoritära ledarstilen. Företagsmiljön påverkar chefs- och ledarskapet. Empiri: Empirisk studie som baseras på förstaledschefer.

Titel: Samverkan mellan Byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan påverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en Byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan påverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervärde idag och hur kan de förändra det arbetssättet på lång och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten är att genom studier och analyser kartlägga arbetssättet mellan en byggentreprenör och en Byggherre i ett samverkansprojekt.

Everywhere you look in today?s society many kinds of people are constantly interacting with each other. Especially in large groups of people working together, the phenomenon is even greater. In the construction industry there are many kinds of parts that need to come together in order to get sustainable and successful results. Therefore the relationship between the contractor and the construction client must be at its best.

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, Byggherre och bank upplever då en exploateringsfastighet överlåts till en Byggherre först efter att byggnationer påbörjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts på förslag av Gävle kommun som sökt svar på om en överlåtelsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnå rätt resultat då exploatering görs på kommunalt ägd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jämförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillämpas av Gävle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlåtelsen till Byggherren först efter att byggnationer påbörjats på fastigheten. I Gävle kommun sker normalt överlåtelsen innan byggstart även om svävarvillkor ibland förekommer vilket fördröjer Byggherrens möjlighet att erhålla lagfart. För att förstå hur aktörerna kommun, Byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer på respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstå hur kommunerna reglerar sina respektive överlåtelsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlåtelse kan användas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt ägd mark.

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhållande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.Konklusionen blir att även om man under de senaste åren värjt sig mot begrepp som City branding och spektakulär arkitektur måste man som Byggherre idag förhålla sig till dem. I en intervju har just avståndstagande från begreppet visat sig. I Kalmars fall hävdar uppsatsen att man använt sig av det när man byggde sitt nya konstmuseum..

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i detaljplaner. För att få bygga måste detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

Byggnadsbranschen både i Sverige och internationellt sett har under en längre tid tampats med problem gällande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att råda bot på dessa problem har ett nytt sätt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna är fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det är förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjälp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen även vad partnering innebär samt utreder vilka regler och principer som en offentlig Byggherre har att följa enligt LOU då den upphandlar byggentreprenader över gällande tröskelvärde..

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.