Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar Beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar Beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa Beslutsmotiveringar. I Beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att Beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas..

Vi fattar dagligen Beslut. Ungdomar har mindre möjlighet än vuxna att fatta självständiga Beslut. Ungdomar påverkas av sina föräldrar och vänner när de står inför olika val. När ungdomar väl fattar självständiga Beslut så utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmågan, öppenhet, autonomi och föräldrars stöd påverkar deras nöjdhet med Beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre områden: utbildning, träning eller konsumtion.

Denna studie undersökte representativiteten avseende nämndemännens i Linköpings tingsrätts domsaga demografi; nämndemäns attityder till rättsliga frågor; samt om dessa nämndemäns demografi och attityder kan predicera individuella Beslut i konstruerade rättsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nämndemäns autonoma Beslut respektive hur rättens enade Beslut fattas under överläggningar. Resultaten visade att nämndemän inte var representativa för allmänheten avseende ålder eller emotionellt relaterade attityder till rättsliga frågor, men att varken ålder eller attityder till rättsliga frågor kunde predicera Beslutsbeteende i manipulerade rättsfall. Inflytande över nämndemännens Beslut går att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över Beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom området rättsprocessens psykologi diskuteras..

Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska Beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår Beslut. Förklaringen ses mot hur Beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när Beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta Beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta Beslut.

Människors val och Beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa Beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och Beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och Beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag Beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska Beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska Beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska Beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för Besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt..

Strategiska Beslut kan för många företag vara en problematisk process. En Beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt Beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar Beslutsfattare in de strategiska Besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga Beslutsfattarna i företaget.

Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade Beslut.

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt Beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat Beslut om att HLR inte ska utföras.

Hjärt- och lungräddning (HLR) är en behandling som kan rädda livet på en människa.Ibland kan det finnas skäl för en patient att inte genomgå HLR pga. att läkaren bedömeratt HLR inte är medicinskt motiverat eller att patienten inte önskar behandling medHLR. Läkaren utfärdar då ett Beslut om ej HLR. Vid Beslut om ej HLR börinformationen ges på ett sådant sätt att hänsyn tas till patientens egen önskan, etiskaaspekter och vad lagen säger. Syftet med denna litteraturgenomgång var att beskrivaläkares, sjuksköterskors och patienters attityder och erfarenheter vid Beslut om ej HLR.Metoden var en litteraturstudie omfattande elva artiklar till vilka olika frågeställningarställdes.

Att företag fattar framgångsrika strategiska Beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i Beslutsfattandet. Ett strategiskt Beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa Beslut kan baseras på information och formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska Beslut gällande företagets utveckling.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom Beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste Beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste Beslut de fattat handlade om flytt- och reseBeslut (29 %) eller studie- och karriärBeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala Beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade Beslut.

Vi som skrivit uppsatsen ?Nya saker, nya saker? ? Lärares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kring hur utbildningspolitiska visioner och Beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar: ? Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och Beslut och hur får de kunskap om dessa? ? På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och Beslut? ? Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och Beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt? Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun. Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska Beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur Beslutsstöd påverkar Beslutsprocesser och Beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett Beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur Beslut i organisationer med Beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för Beslutsfattande.Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring Beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring Beslut, Beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring Beslutsstöd och hur de påverkar organisationer.