I den allmänna debatten skrivs det om de höga sjukfrånvarotalen och dess kostnader. Den offentliga sektorn anges ofta vara den som drar upp siffrorna. Uppsatsen har fokus på det omvända, det vill säga Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro inom kommunen. Denna uppsats har skrivits på uppdrag av Luleå Kommun. Inom kommunen finns det många Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro och utifrån dessa valdes det ut två Arbetsplatser, en förskola och en avdelning på ett äldreboende.

I detta arbete har jag tittat på handledning på Arbetsplatser. Handledning är idag ett svårdefinierbart begrepp som används allt mer på Arbetsplatser. Syftet med detta arbete är att studera handledning och olika handledningsprocesser och se hur man skulle kunna använda sig av dem på Arbetsplatser och i medarbetarsamtalet. Jag kommer att avgränsa mig genom att titta på momentet som rör medarbetarens utveckling i medarbetarsamtalet. I min teoretiska utgångspunkt har jag utgått ifrån att det kan förekomma handledning i medarbetarsamtalet, men att man inte kan se hela samtalet som handledning.

I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika Arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade Arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget.

Undersökningen avsåg att testa användbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika Arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka både tunga och lätta arbeten som tillsammans någorlunda väl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma Arbetsplatser, där det förekom belastningsskador samt leta fram lätta arbetsuppgifter, där personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetsträna.Sammanlagt undersöktes Arbetsplatser som sysselsätter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? Arbetsplatser och 8 ?lätta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt Arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.Frågeställningarna var följande:1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför väljer Arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?3.

Mobbning på Arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade Arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade Arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade Arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade Arbetsplatser och en på cellkontor.

De senaste årtiondena har sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa ökat drastiskt i Sverige. Det är därför viktigt att ta reda på vad man kan göra för att minska dessa problem. Arbetsplatsen är en viktig del i detta, då stressrelaterade problem och sjukskrivningar i många fall grundas i arbetetssituationen. En del i arbetet för att främja hälsa på Arbetsplatser skulle kunna utgöras av naturkontakt på jobbet - denna uppsatsens mål är att visa vilken påverkan naturkontakt kan ha på den anställde. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie av först och främst miljöpsykologisk forskning som behandlar natur på Arbetsplatser.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående Arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på Arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras Arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på Arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda Arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras Arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika Arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare Arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Det som undersöks i denna uppsats är om det förekommer gnäll på mansdominerade samt kvinnodominerade Arbetsplatser. Gnället som mäts på Arbetsplatserna är uppdelat i två olika typer av gnäll som involverar allt förekommande gnäll på Arbetsplatserna. Det är uppdelat i typ-1 gnäll och typ-2 gnäll. Uppdelningen av gnället är viktigt för att förstå vad gnäll handlar om och även få en bättre förståelse för varför det förekommer överallt.Myten om att gnäll tillhör det kvinnliga könet ger kvinnodominerade yrken dåligt rykte och kan påverka rekryteringsprocessen. Myten kommer från min position som enhetchef på en kvinnodominerad arbetsplats och även från vardagliga samtal med män som arbetar på mansdominerade Arbetsplatser.

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på Arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på Arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på Arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Bakgrund: Göteborgs Stad har i sitt arbete mot en hållbar utveckling antagit 12 lokala miljömål. För att uppnå dessa har en handlingsplan framtagits där behovet av åtgärder beskrivs. En del av måluppfyllnandet består av att förbättra resandet för fotgängare och cyklister. En konkret åtgärd är Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats.Syfte: Uppsatsen undersöker varför Arbetsplatser i Göteborg väljer att delta i Trafikkontorets utmärkelse Cykelvänlig arbetsplats. Genom att synliggöra de faktorer som motiverar Arbetsplatser att delta bidrar resultatet till att öka förståelsen för vad som engagerar Arbetsplatser att delta i samhällsnyttiga projekt.Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och gjort halvstrukturerade djupintervjuer med tolv Arbetsplatser.

Uppdraget för detta examensarbete består i att utveckla en användarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska Arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet är att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer på ett framgångsrikt sätt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. Utgångspunkten för detta arbete är att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som är en prototyp av en utvärderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiområdet på AB Volvo. Målsättningen är att stödja designarbetet så att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk måluppfyllnad ingår i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvärdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter från VPS assessment in i en generell designprocess.