Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hälsofrämjande insatser har för upplevd hälsa bland anställda på kvinnodominerade Arbetsplatser. Vårt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge råd till arbetsgivare angående hur hälsofrämjande insatser bör riktas. Vår studie har visat på att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primär betydelse för individens upplevda hälsa. Det är viktigt att först påverka dessa tre för att en förändring i de sekundära faktorerna (kompetensutveckling, friskvård, återhämtning) skall kunna uppstå. Vi menar att detta tankesätt kan underlätta för en organisations främjande av hälsa vilket kan leda till att öka en individs hälsa på arbetsplatsen..

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på Arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

På alla Arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På Arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på Arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av Arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa..

På alla Arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På Arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika Arbetsplatser. Projektet var riktat mot Arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet på öppna Arbetsplatser i två kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frågor och kompletterades med observationer på deltagarnas Arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benämns: Bekräftelse på arbetet stärker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehåll, Att träffa folk är viktigt och Att arbeta med något roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av avund, såväl att avundas som att bli avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade Arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av avund.

Denna studie syftar till att undersöka synen på arbete bland åttiotalister. Vår utgångspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. Våra frågeställningar har varit:? Vad svarar studenter födda på 1980-talet på frågor om arbete?? Skiljer sig svaren åt beroende på kön, ålder och institutionstillhörighet?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland åttiotalister vid två olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vår empiri och jämfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vårt urval av studenter lämnat, stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Denna uppsats syftar till att undersöka om dagens lagstiftning på området räcker till för att fungera på en samordnad arbetsplats. Kärnan i arbetet har varit att utreda och studera hur lagstiftningen ser ut, hur arbetsmiljön på Arbetsplatser fungerar och vilka brister som kan uppstå när flera arbetsgivare verkar på samma arbetsplats.Det har blivit uppenbart under arbetets gång att systemet är ganska komplext och att aktuell lagtext är anpassade efter att verka på Arbetsplatser med en, och inte flera arbetsgivare. Det blir mer komplicerat att hålla arbetsgivare ansvariga vid en arbetsplatsolycka eller vid arbetsmiljöbrister när flera arbetsgivare verkar på samma arbetsplats och kommunikation och information brister. Med detta medföljer att arbetsmiljöns kvalité inte går att säkerställa. Med exemplet och rättsfallet som tas upp i arbetet blir problematiken synlig och svagheterna i gällande rätt på området blir till klarhet.

Syftet med vår studie var att studera Arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på Arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys.

En allmän uppfattning är att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två Arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska Arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment.