Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNämnden (UKN) har om Arbetslag stämmer överens med rektorers och Arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens åsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkäter. Min undersökning pekar på att UKN:s visioner och idéer om Arbetslagen delas av rektorer och Arbetslag. Däremot finns det olika åsikter om hur Arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock så finns det Arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i årskursbaserade Arbetslag. Nyckelord: Arbetslag, horisontella Arbetslag, vertikala Arbetslag,.

En kvalitativ undersökning där 4 gymnasielärare intervjuas om sina attityder till och tankar kring Arbetslag..

Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i Arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i Arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i Arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i Arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur Arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade Arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen Arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i Arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen Arbetslag.

Vi har under vår utbildning till lärare för grundskolans senare år berört fördelarna med att arbeta i Arbetslag. Syftet med vår studie var att undersöka lärares och övrig skolpersonals uppfattning om arbete i Arbetslag. Vi började med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och etablerade kontakt med vår undersökningsskola. Efter bearbetning, tolkning och analys av vår kvalitativa enkätstudie, i en högstadieskola, kom vi fram till att lärare och övrig skolpersonal anser att Arbetslagets viktigaste uppgifter är elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan. Vidare visar resultaten att det som uppfattas som positivt med Arbetslag är just möjligheten till elevvård, kollegialt stöd och ämnessamverkan.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett Arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver Arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta Arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att Arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, Arbetslag i skolan, Arbetslagets uppgifter, arbetet i Arbetslaget, för och emot Arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet.

Syftet med vår undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollärares och grundskollärares upplevelser av jämlikhet mellan deras olika yrkeskompetenser i Arbetslag inom skolans tidigare år. För att ta reda på detta har vi utfört en enkätundersökning samt ett antal intervjuer som utgick från enkäten och det resultat vi fick genom enkätsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingå i ett Arbetslag. Vad gäller jämlikhet och lika inflytande har vi kommit fram till att det är av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jämlikt.

Många utvecklingsprojekt inom IT misslyckas med att leverera det som efterfrågas. För att lösa detta problem har ett antal utvecklingsmetoder skapats. En av dessa metoder är Extreme Programming. Extreme Programming består av tre delar: värderingar, principer samt praktiker. Syftet med denna studie är att studera vilka problem som kan uppstå när Extreme Programming tillämpas av ett Arbetslag om två utvecklare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett Arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett Arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med Arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i Arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att Arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om Arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor Arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida Arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring Arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i Arbetslag, de flesta anser att Arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att Arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan Arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt.Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar:Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan Arbetslag infördes?Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan Arbetslag infördes?Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av Arbetslag mot svensklärarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar Arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om Arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel.Det som framkommit av undersökningen är att Arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med Arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro.

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i Arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola.

Att skriva om hur begreppet Arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lärorikt. Vi har fått se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika människor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv så skapar det förvirring om man inte är överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet Arbetslag hoppas vi underlätta för alla att nå en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivån nämnden, förvaltningens styrande nivå och rektorernas verkställande nivå.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagogisk dokumentation används i tre olika Arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lärande. I undersökningen deltog tre Arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att få veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de använder sig av den i verksamheten. Vi har därmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lärande, dialog och barnsyn. Resultatet av våra intervjuer har visat att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation på olika sätt och att pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående process som har blivit en viktig del av verksamheten i många förskolor..

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun samverkar i Arbetslag.