Detta examensarbete har genomförts för LKAB på Kiruna Anrikningsverk 2, där återvinningssektionen (sektion 30) har studerats. Sektionens uppgift är att ta tillvara på järnmalmen som följt med i avfallet från magnetseparatorerna i Anrikningsverket. Sektionen består av en avfallsförtjockare och två magnetseparatorer. Problemet med sektion 30 är de stora flödesvariationerna. Examensarbetet går ut på att lämna förslag på hur sektionen kan göras mindre flödeskänslig och därigenom minska järnförlusterna.

Idag begränsas korskörning från Anrikningsverk KA1 av den högre SiO2-halten i koncentratet jämfört med övriga Anrikningsverk vid LKAB Kiruna. SiO2-halten är en viktig parameter vid produktion av direktreduktionspellets. För ökad flexibilitet är det önskvärt att alla Anrikningsverk kan leverera koncentrat av likvärdig kvalitet. I detta arbete undersöks möjligheten att med ökad separatorkapacitet reducera SiO2-halten i koncentratet från KA1 med KA3 som referens. Undersökningen gjordes som en kvalitativ jämförelse mellan primär- och förseparatorer från de två verken.

Detta examensarbete har gjorts åt Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja är att förbättra brytningen och förädlingen av järngenom hela processen. Ett sätt är att få en effektivare malmproduktion är att få en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete är spillet från Kirunas Anrikningsverk, då nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket är ett av tre förädlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs från gråberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

Detta examensarbete har genomförts vid LKAB:s Anrikningsverk i Kiruna, där produktionssektion 24 har studerats. Denna sektion maler tillsatsmedel, som används vid tillverkningen av pellets. Projektets fokusering har legat på att ta fram konkreta förslag på förändringar som kan förbättra styrningen av produktionen, uppnå en jämnare produktkvalitet och en bättre arbetsmiljö för personalen. Projektet började med en grundläggande studie av nuläget, för att kunna identifiera de problem som finns idag. Metoder som användes till denna studie var arbetsstudier, intervjuer, kontroller av produktkvalitén och studie- och benchmarkingbesök.

Vid LKAB:s Anrikningsverk i Kiruna finns två siktar som sorterar malsten till huvudprocessen. Dessa siktar utsätts för stor nötning. Examensarbetet går ut på att ge ett förslag och ritningsunderlag i Autocad på en förbättrad siktkonstruktion med avseende på underhållet av dessa. Den dominerande nötningsmekanismen vid siktarna är erosion, med inverkan av såväl stöt som glidning. Teorin för nötning säger att abrasivets hastighet, det nötta materialets hårdhet, anslagsvinkeln och kontakt typen är de faktorer som har mest betydelse.

LKAB vill i sitt Anrikningsverk i Malmberget utöka produktionskapaciteten med ca 20 % under de närmsta åren. Framförallt är behovet av ökad malningskapacitet i de befintliga kvarnsektionerna för pelletsslig (internt namngett MPC) av stor betydelse. Eftersom malning är en energikrävande enhetsoperation finns det ett stort intresse att hitta sätt som möjliggör en reduktion av energiförbrukningen. Därför har en förstudie gällande alternativ kvarnteknik genomförts med specificering mot området rörverkskvarnar för att om möjligt kunna effektivisera tertiärmalningen för MPC. Litteraturstudien redogör på ett förenklat sätt: hur rörverksvarnar blivit introducerade i gruvindustrin, funktionella skillnader mellan vertikala och horisontella enheter samt presentationer av de kvarntyper som i dagens läge har varit mest framgångsrika kommersiellt.

I dagsläget finns det en mängd användbara metoder att ta hjälp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum är dock inte helt enkelt och man kan utgå från många olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta på antingen kvalitativa eller kvantitativa mått, men stadsbyggnad är en komplex uppgift och därför krävs en sammanvägning av olika mått för att få ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet är att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mätbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger på användandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkätstudie med fokus på hur stadsrum upplevs. Arbetet påbörjades genom en litteraturstudie.

Aitikgruvan är Sveriges största dagbrottsgruva som bryter kopparkis. Kopparkisen bryts i dagbrottet och transporteras under jord i ett underjordsortssystem till ett Anrikningsverk. I ortssystemet finns ett ventilationssystem som i dagsläget styrs utan hänsyn till ventilationsbehovet i orterna. Boliden har för avsikt att göra energibesparingar inom dess verksamhet och ett sätt att göra det är att styra ventilationssystemet i ortssystemet efter behov. För att styra ventilationen skall applikationen ?Ventilation on demand?, en produkt utvecklad av ABB, implementeras i det nuvarande styrsystemet 800xA.

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och Anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Under de senaste årtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven från kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet på ett effektivt sätt för att bibehålla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sätt för företag att öka sin lönsamhet är att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgå till 10-30% av ett företags totala omsättning.

LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Vid Boliden Minerals Anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk där det är tänkt att lakningen skall ske i två steg. Varm cyanidlakning görs på flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs satsvis och tanken har en maximal gräns för mängden ingående material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingående material. Ur lakresten från den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Även här är det önskvärt att hålla viktsutbytet så lågt som möjligt för att minimera anläggningens storlek.

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar årligen stora mängder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mängder föroreningar samlas på liten yta och kan vid lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand från gruvindustrin sker idag på två sätt; jordtäckning eller vattentäckning, vilket både kan vara dyrt och svårt att utföra. Den vanligaste metoden är vattentäckning.

För företag verksamma inom processindustrin har konkurrensen ökat i takt med den globala industrialiseringen. Företag tvingas utveckla mer effektiva logistiklösningar för att bibehålla konkurrenskraft på marknaden där fokus ligger på att effektivisera flöden. Ett effektivt flöde innebär en samordning av material- och informationsflödet där målet är att minimera kostnader genom en kort genomloppstid och material som anländer vid behov. Syftet med studien är att skapa en förståelse kring de faktorer som karaktäriserar effektiva flöden inom gruvindustrin, där fokus ligger på att reducera kostnader associerade med manuell hantering. Vidare syftar studien till att utforma ett förslag för ett kostnadseffektivt flöde inom gruvindustrin.

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att ställa stora krav på byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel på industriella metoder som kan tillämpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar är självkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnå en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.