Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.