Titel: Revisorers professionella Agerande- I enlighet med professionens etiska värderingarBakgrund och problem: Revisorer är medlemmar av en profession, vilket ställer särskilda krav på dem att agera professionellt och i enlighet med professionens etiska värderingar. Professioner är viktiga för samhällets välbefinnande och samhället måste ha ett förtroende för professioner och dess medlemmar för att det samhällsekonomiska systemet ska fungera väl. På senare år har dock förtroendet för revisorer börjat ifrågasättas, vilket till stor del beror på de företagsskandaler som ägt rum. Många gånger har revisorer agerat på ett sätt som inte är förenligt med professionens etiska värderingar. Vad är det då som påverkar revisorers professionella Agerande i olika situationer? Och går det att förklara revisorers professionella Agerande?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera faktorer som kan förstärka eller försvaga revisorers professionella Agerande.Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt i vår studie, där tidigare forskning fått ett stort utrymme.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och Agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens Agerande, värderingar och attityder.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers Agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers Agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers Agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters Agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s Agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters Agerande tas emot av övriga medlemmar.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och Agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens Agerande, eller avsaknad av Agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens Agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

Förmånsrättslagen förändrades per den 1 januari 2004 genom lag 2003:535. Avsikten med lagförändringen var att företagsrekonstruktioner skulle underlättas, konkurserna skulle bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skulle öka. Dessutom skulle kreditgivare genomföra bättre kreditprövning och kredituppföljning. Företagsinteckning innebär att näringsidkarens egendom bildar en säkerhet för kredit utan att den behöver överlämnas till kreditgivaren. Förmånsrätten för företagsinteckning ändrades vid införandet av den nya lagen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans Agerande vid misstanke om barnmisshandel, vilka faktorer som påverkar beslutet att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om barnmisshandel samt granska och redovisa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar söktes i databasen Medline via Pubmed. Sökningen resulterade i tio artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans iakttagelseförmåga var den viktigaste egenskapen för att upptäcka barnmisshandel. Vid misstanke avvaktade sjuksköterskan sina åtgärder, anmälan skedde när säkra bevis fanns.

Denna uppsats belyser byggnadsnämndens Agerande i ett municipalsamhälle genom en analys av protokoll från byggnadsnämnden. Uppsatsen hanterar även frågan om hur Sveriges lagar kring stadsplanering påverkade byggnadsnämndens Agerande. Det municipalsamhälle som ligger i fokus för denna uppsats är Nyfors som växte fram vid utkanten av Eskilstuna mellan 1889 och 1906. Syftet med studien är att belysa Nyfors stadsrum och bebyggelse. Det som är intressant med studien är att se hur en modern stadsdel växer fram utefter Sveriges lagar om stadsplanering.

Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Studien bygger på intervjuer med nio respondenter som har god kunskap och lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader samt en enkätundersökning utförd på 28 företag från fyra marknader med olika korruptionsgrad. Studien åskådliggör att det inte är lätt för företag att ha full insikt i alla aspekter av korruption. Marknaderna kan i vissa fall anpassa sig efter företagens Agerande och hitta nya vägar för korrupt beteende. Studien visar dock att det går att agera korruptionsfritt.

Syftet med studien var att utvärdera om det föreligger skillnader i revisorns Agerande när det finns en vänrelation till klienten än då det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers Agerande när det finns en vänrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgångspunkt i analysmodellen. Då vi inte fann någon modell som beskrev de problem som vi försökte utvärdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi använde för att utforma våra åtta hypoteser. För att testa nollhypoteserna använde vi oss av Chitvå-testet.Uppsatsens slutsats gäller för revisorerna i Kristianstad och Hässleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivå av ett otillåtet Agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten än för de revisorer med en vänrelation till klienten. Det finns också en högre acceptansnivå hos de manliga revisorerna än hos de kvinnliga revisorerna..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till Agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och Agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt Agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens Agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och Agerande för hållbar utveckling verifierades.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, Agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till Agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och Agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt Agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens Agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och Agerande för hållbar utveckling verifierades.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan på spelares Agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker även underlätta framtida debatt inom området genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grå dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefär 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger några incentiv till att göra så, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lät åtta testpersoner spela ett spel där de ställdes inför åtta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras Agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gångerna, alltså ingen signifikant ökning från 15 %.