Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

The purpose of this literature review was to find common factors for the persons who predispose to eating disorders. These factors shall help the nurse to recognise early signs of eating disorder behaviors. The literature review is directed to the nurse and will answer the issue: Which groups in the community run the risk of developing eating disorders? Furthermore, this knowledge shall lead to a better understanding of persons having eating disorders and be used as an aid in his/her encounter with these patients. The method was a literature review based on eight scientific articles, which were interpreted on the basis of the competence of the nurse.

Idag befinner sig över 50 miljoner människor på flykt runt om i världen. De har behövt lämna sina hem till följd av väpnade konflikter, förföljelse eller andra grova människorättskränkningar. Flera av dem behöver få skydd i andra länder. Dock är det svårt för många att få det. Inte minst gäller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatikLockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår nyfikenhet. I jakten på en upptäckt.Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad?Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Studiens syfte var att beskriva assistenters erfarenheter av den fysiska tillgängligheten i skolmiljöer för elever med funktionsnedsättning. För att få syftet besvarat har författarna gjort en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Eleverna hade förflyttningshjälpmedel i form av rullstol, rollator eller kryckkäppar i sin dagliga förflyttning. Studien resulterade i tre kategorier: ?Tillgängligheten påverkar elevens självständighet?, Tillgänglighet skapas med anpassningar eller alternativa lösningar? och ?Delaktighet i aktivitet beror på miljöns utformning?.

Eftersom företag ofta består av många avdelningar som tillsammans jobbar med samma projekt uppstår fler och fler svårigheter vid styrning av medarbetare och resurser. Till skillnad från företag som levererar en produkt som hela företaget står bakom kan det här handla om flera avdelningar med varsin produkt och varsin budget som mynnar ut i en slutprodukt. Företaget behöver här dels ha sätt att formulera en gemensam budget och dels att utveckla styrverktyg som ser till att denna budget efterlevs i största möjliga mån. Dessa styrverktyg kan vara alltifrån mer mjuka kvalitativa variabler till mer hårda kvantitativa. Med denna uppsats har vi valt ett försöka finna dessa styrverktyg och utifrån dem skapa en modell som skall vara till hjälp för företag likt det vi valt att undersöka.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.

Titel: Thinking outside the box: Goals and Salary boxes as motivational factorsAuthors: Anna Ceder and  Karin Barwinger PlogareSeat of Learning: Uppsala UniversityPurpose: The purpose of this study was to investigate if the imposition of salary boxes in Uppsala municipality has had any influence on the organisation?s employees? to improve their work motivation. The reason for the study was to look deeper into employees? motivational factors, this with a focus on salary as motivational factor in structures of salary boxes where it is possible for the employee to work towards goals which affect their salary. The primary purpose of the study was to look into if employees? ability to advance their performance had any connection to the impostion of salary boxes.Methodology: In order to collect as much data as possible for the measurements one of the largest occupational groups in Uppsala municipality was chosen, which represents the group of pre-school teachers.

Introduktion: Internet består idag av flertalet forum som var och en kan karaktäriseras som eninternetkultur. Dessa forum inriktar sig till att antingen anonymisera sina användare för attutnyttja yttrandefrihetens maximala potential, eller icke-anonymitet där användare kankopplas till personliga uppgifter tillgängliga till de som vistas på forumet. Allt fler svenskarväljer anonymiseringstjänster på grund av de digitala övervakningslagarna som har trätt i kraftunder 2000-talet. Syftet: syftet med studien är explorativt, det vill säga att ta reda på hur såkallade lurkers, åskådare, uppfattar anonymitet på internet. Metod: för att samla empirigenomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken så kallade lurkers.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.