I detta examensarbete undersöks lÀrares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. TvÄ undersökningar Àr gjorda, dels en kvantitativ enkÀtundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna Àr verksamma matematiklÀrare pÄ en gymnasieskola i mellanskÄne. UtifrÄn undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering Àr att undersöka om en specifik verksamhet Àr anpassad till alla elever, och om det dÀrigenom Äterfinns mönster som dÄ framtrÀder. Studiens syfte Àr att fokusera pÄ alla elever i klassrums struktur för att dÀrigenom kunna se vad som framtrÀder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lÀrare och lÀrare-elever. Syftet med studien Àr att beskriva och undersöka hur dessa processer framtrÀder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

Vi har försökt att tolka och förstÄ sex fritidspedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten för att fÄ en förstÄelse för en viktig del av utvecklandet av fritidshemmets verksamhet. Studien har vi genomfört med hjÀlp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger. Med hermeneutikens principer tolkade vi sedan intervjuerna för att fÄ en förstÄelse för fritidspedagogernas tankar och idéer. VÄrt resultat Àr att fritidspedagogernas förhÄllningssÀtt till styrdokumenten inte Àr nÄgot som de upplever att de har naturligt och detta pÄverkar deras lÀroplansarbete pÄ de olika fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger i vÄr studie Àr medvetna om att detta Àr nÄgot de behöver arbeta pÄ för att fÄ ett bÀttre förhÄllningssÀtt till styrdokumenten. .

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer det finns som pÄverkar elevens lÀsinlÀrning. Pedagoger har stora mÀngder av material att vÀlja pÄ, och vi undersöker varför pedagogerna vÀljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger pÄ lÀrarutbildningen i Malmö sÄ skapar vi en bild av de förutsÀttningar lÀsinlÀrningen har idag, relaterat till dessa yrkesomrÄden. Nya styrdokument samt en ny lÀrarutbildning ger förÀndrade förutsÀttningar för lÀrande. VÄrt resultat visar att oberoende av utbildning sÄ rÄdfrÄgar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor nÀr det gÀller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta Àr ett problem..

The purpose of my study is to find out which way the extended school staff has their knowledge about conflicts, what they think is the cause of a conflict and how they handle conflicts.To answer these questions, I have chosen to do interviews with an available group. I interviewed six persons of different gender, age, nationality and they have been working from three to twenty years at afterschool care.I have analyzed my empirical material using Szklarkis four causes of a conflict and Malténs strategies for conflict management.My conclusion is that the after-school staff's knowledge is mostly based on experience, partly through work with children group in afterschool care and as a youth leader in the voluntary sector. The strategy almost always used for the after-school staff were the collusion strategy.

Detta arbete handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten samt arbetssÀtt för barns lÀs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste Ärskurser. Arbetes problemprecisering Àr att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god lÀs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna pÄ mÄnga sÀtt uppfyller styrdokumentens mÄlsÀttningar och intentioner men sjÀlva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ŽallenasaliggörandeŽ metod att arbeta utifrÄn nÀr barnen ska lÀra sig att lÀsa och skriva. Viktigt Àr att en god sprÄklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrÄn den ska kunna knÀcka lÀs- och skrivkoden..

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framstÀlls i utvalda lÀroböcker för historia i grundskolans senare Är. Uppsatsen Àr en textanalys, som utgÄr ifrÄn Ammerts teoretiska analysmodell för lÀromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska vÀrderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historielÀroböcker. Vi har fokuserat sÀrskilt pÄ hur demokrati framstÀlls som normativt, alltsÄ det önskvÀrda och efterstrÀvansvÀrda. Resultatet visar pÄ att demokrati och demokratiska vÀrderingar skildras positivt och normerande i lÀroböckerna, ofta med det nuvarande samhÀllet som facit..

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger frÄn bÄde grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet pÄbjuder, arbetar utifrÄn kÀnslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jÀmfört med fristÄende skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer Àven att ledningens kompetens Àr av yppersta vikt för att en lÀroplan pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt ska kunna implementeras i skolmiljön..

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, LÀroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling. Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.