Hur förhÄller sig lÀromedel riktade mot grundskolans Är 6-9 till aktuell forskning och gÀllande styrdokument? Med fokus pÄ hur filmiska uttryck fÄr plats i svenskÀmnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger pÄ en kartlÀggning i vilken det innehÄll som föresprÄkar film som undervisningsmedium, i en lÀromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad sÄvÀl aktuell forskning pÄ omrÄdet som grundskolans styrdokument sÀger i frÄgan om filmens roll inom svenskÀmnet.Mycket fokus i lÀromedlen, sÄvÀl som i svenskÀmnets kursplan, ligger pÄ att studera litteratur och det Àr i relation till detta delomrÄde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det frÀmsta, alternativa mediet i frÄga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma frÄga Àr att man mÄste arbeta djupare, hitta bredare frÄgor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant Àr dock att man i lÀromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundlÀggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesÀttet i Ärskurs 6.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lÀrarledd skolkontext. Syftet Àr att undersöka och gestalta hur tvÄ pedagoger pÄ en skola för grundskolans senare Är sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhÄller sig till identitetsskapande. DÀrefter har vi tolkat och gestaltat innehÄllet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i Ärskurs sju och styrdokument Àr tydligt Äterkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att vÄra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssÀtten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehÄll som erbjuder rollprövande och/eller stÀllningstagande..

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ uteleken. Förskolan ska arbeta utifrÄn de styrdokument som finns. I styrdokumenten stÄr det att barn ska erbjudas rika tillfÀllen till att utveckla sina fÀrdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer pÄ tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

I det hÀr arbetet undersöker vi om musiklÀraren verkligen Àr sÄ förberedd pÄ yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien Àr indelad i tre rubriker; Arbetsliv, KunskapsmÄl och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musiklÀraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklÀrare som Àr yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar Àven pÄ styrdokument för vad en lÀrarutbildning ska innehÄlla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssÀttning ska genomföras i grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lÀrarutbildning har brister i att informera lÀrarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsÀttning..

Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i jÀmförandet av styrdokument och lÀroböcker. Analysen har gjorts i tre lÀroböcker frÄn tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal pÄ tre historiska hÀndelser: Gustav II Adolf, trettioÄriga kriget och hur kvinnor har framstÀllts under 1500- talet och 1600-talet. LÀroböcker har genomgÄtt en drastisk förÀndring bÄde innehÄllsmÀssigt och layoutmÀssigt under 1900-talet. Vissa hÀndelser och personer lyfts inte fram i dagens lÀroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gÄtt frÄn att lÀgga stor vikt pÄ enskilda individer till att lÀgga vikt pÄ kollektivet..

Uppsatsens syfte Àr att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingÄende i internationella operationer, kan genomföras pÄ ett likartat sÀtt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bÀrande teorin.I uppsatsen besvaras delfrÄgorna-PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utstrÀckning pÄverkar gÀllande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara pÄ frÄgan: Vad Àr logistikledning?.

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnÄ lÀrandemÄlen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi anvÀnde oss av en webbaserad enkÀtundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrÄgade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vÄr slutsats att handledningen till stor del inte getts pÄ ett sÀtt som Àr förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat..

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.