Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Denna uppsats frÄgestÀllning Àmnar ta reda pÄ hur det rÄdande informationssÀkerhetsarbetet pÄ tre olika svenska kommuner ser ut nÀr de anskaffar sig nya informationssystem. För att analysera om det rÄdande informationssÀkerhetsarbetet kan anses tillrÀckligt sÄ kommer författarna att anvÀnda sig av ett ramverk baserat pÄ SIS-ISO/IEC 27001:2014, SIS-ISO/IEC 27002:2013 samt myndigheten för samhÀllskydd och beredskaps publikation VÀgledning - informationssÀkerhet iupphandling. Genom att utföra intervjuer med respektive kommuns informationssÀkerhetsansvariga samt genom att ta del av deras styrdokument sÄ har en slutsats varit möjlig att dras. Slutsatsen som dras Àr att det informationssÀkerhetsarbetet som utförs pÄ dessa kommuner Àr i vissa fall bristfÀlligt trots att det finns mÄnga delar som utförs vÀl..

Intentionen med det hÀr arbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet Àr att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som gÄr att finna i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har Àven undersökt lÀromedel i nÀmnda Àmnen för att se vilket utrymme de lÀmnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som anvÀnts i arbetet tar sin utgÄngspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger pÄ syftesrelaterade lÀsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger pÄ in- respektive utlÀsningar för att belysa vÄra forskningsfrÄgor. InlÀsning innebÀr att texten förstÄs pÄ dess egna villkor i dess egna perspektiv.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syfte:Genom att ta del av fyra Är 6-9-lÀrares erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr syftet med studien att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka förutsÀttningar upplever lÀrarna att de har i arbetet med ÄtgÀrdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprÀtta, implementera, utvÀrdera och följa upp det som stÄr i ÄtgÀrdsprogrammen?2. PÄ vilket sÀtt fÄr lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram konsekvenser för elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien Àr fenomenologisk livsvÀrldsteori. Att utgÄ frÄn denna ansats innebÀr att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och försöka sÀtta sig in i deras livsvÀrld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram. Jag utgick frÄn en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frÄgor i syfte att ge informanterna utrymme att pÄverka vilka tankar och Äsikter de ville uttrycka under intervjun.

I denna uppsats studeras förekomsten av vĂ€rden i geometrikapitel i lĂ€romedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad pĂ„ innehĂ„llsanalys som anvĂ€nts i en tidigare studie om förekomst av vĂ€rden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika lĂ€roböcker har analyserats. Resultatet visar pĂ„ en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika vĂ€rden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade lĂ€romedel ger Ă„t olika vĂ€rden har pĂ„visats..

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Vi har valt att utgÄ ifrÄn ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vÄr studie Àr att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mÄl, visioner och vÀrderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. FramstÀllan och agerande Àr tvÄ komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framstÀllan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast nÄgra teorier inom ramen för handlingsteorier dÄ vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framstÀllan och agerande.

Vi har under Äret fÄtt larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning Àr undermÄlig. Enligt Skolverkets statistik fÄr vi ocksÄ detta bekrÀftat. Undersökningen avser att ta reda pÄ hur lÀrare uttrycker sig kring undervisning, elevens sjÀlvbild och kunskapsbedömning nÀr det gÀller att minimera antalet elever som lÀmnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklÀrare i grundskolans senare Är. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tÀnkbara orsaker till att svenska elever tappar mark nÀr det gÀller matematikkunskaper.

Ett faktum Àr att miljö- och energimÀssigt stÄr vÀrlden i obalans vilket negativt kan pÄverka vÄra nya generationer, dÀrför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjÀlpa till att lösa det. Trots att sÀrbegÄvade elever utgör en viktig potential i vÄrt framtida samhÀlle, kÀnns det att dessa elever inte fÄr den stöd de behöver och har rÀtt till.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn styrdokument och forskning fÄ en bild om hur uppfattas sÀrbegÄvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas pÄ en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie dÀr tre personer i en skola intervjuades..

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..

Studiens syfte Àr att synliggöra de tankar, som tre musiklÀrare pÄ tre olika skolor i företrÀdesvis Är 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lÀrarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingÄr ocksÄ att lyfta fram hur lÀrarna frÀmjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utstrÀckning de anser det vara möjligt att Ästadkomma med den tid, gruppstorlek och lÀromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har sammanstÀllts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgÄngspunkt ur parallellt tÀnkande. Metoden innebÀr att informanternas Äsikter inte sÀrskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien Àr att spegla nulÀget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pÄgÄr inom omrÄdet kreativitetsutveckling.

This paper is about teachers ?attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ?views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare Är fÄtt mycket uppmÀrksamhet nÀr man talar om hÀlsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och vi gÄr mot ett allt inaktivare samhÀlle. Fysisk aktivitet pÄ Recept Àr en arbetsmetod som förebygger ohÀlsa och frÀmjar hÀlsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i ett av Sveriges lÀn talar om konceptet Fysisk aktivitet pÄ Recept. Syfte: Studiens syfte Àr att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.