Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vĂ„rt samhĂ€lle uppdelat i sektorer Ă€r en av grundorsakerna till att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att hitta vĂ€gar för samverkan, vilket Ă€r hinder för hĂ„llbar stadsutveckling. Även pĂ„ kommunal nivĂ„ arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det gĂ„r lĂ„ngsamt.Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur en komplex samhĂ€llsplanering och samhĂ€llsbyggnad kan organiseras för att realiseras pĂ„ bostadsomrĂ„desnivĂ„. Syftet Ă€r ocksĂ„ att i ett konkret fall göra en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssĂ€tt. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att göra en analys med avseende pĂ„ resursanvĂ€ndning och kvalitĂ© som kan ligga till grund för val av framtida arbetssĂ€tt.Studien avgrĂ€nsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan RĂ„neĂ„ med omland i LuleĂ„ kommun. De kvalitĂ©er arbetssĂ€tten analyseras mot Ă€r hĂ€mtade frĂ„n de direktiv och de förvĂ€ntningar pĂ„ arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs LuleĂ„ kommuns arbete med hĂ„llbar utveckling frĂ„n Vision LuleĂ„ 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett genusperspektiv synliggöra de vÀrderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien bestÄr av tvÄ olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan Àr svag. Att omsÀtta jÀmstÀlldhet har visats sig vara svÄrt i praktiken för lÀrarna i studien..

Allt fler verksamheter vÀljer att flytta delar av eller hela sin lagring till en molntjÀnst, en tjÀnst som tillhandahÄlls av en extern leverantör över Internet. Det medför en mÀngd fördelar som bl.a. minskade kostnader och ökad flexibilitet för anvÀndarna, men det finns ocksÄ risker kopplat till att anvÀnda molntjÀnster. I uppsatsen presenteras en rikstÀckande nulÀgesanalys över informationssÀkerhetslÀget kring anvÀndandet av molnlagringstjÀnster vid Sveriges 14 universitet. Arbetet genomförs som en fallstudie och granskning av universitetens styrdokument samt intervjuer med personal vid nÄgra utvalda universitet ligger till grund för analysen..

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens stÀllning ochutrymme pÄ grundskolor i VÀxjö kommun. Jag har valt att bÄde fokusera pÄ skolor som har dansundervisning pÄ schemat och dÀr dans ingÄr som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som Àmne i skolan uppskattas av bÄde elever och lÀrare. FrÀmst ses dansen som ett bra komplement till de andra Àmnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lÀrande, APL, visar att denna inte alltid hÄller mÄttet. Syftet Àr att visa hur man kan stÀrka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta Àr för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn pÄ utbildningen och APL. NÄgra av de frÄgestÀllningar som jag har Àr 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frÄgan bestÄr utav vÄrdnadshavare och lÀrare. Arbetet kommer att skildra vad vÄrdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gÄ till. Det tas Àven upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete Àr Àven att se vad de olika styrdokumenten sÀger om utvecklingssamtal.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..