Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjÀlp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal AllmÀnna rÄd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs Àr bristfÀlliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet Àr att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehÄller.

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med vÀrdegrunden i skolan Äterspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mÀnskliga rÀttigheterna (1948) belyser alla mÀnniskors lika vÀrde och individens okrÀnkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa omrÄden Àr undermÄligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmÀrksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om krÀnkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sÀmst resultat.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare arbetar med frÄgor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svÄrigheter. Resultatet visade att arbetet med frÄgor kring homo- och bisexualitet i skolan Àr begrÀnsat.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Det hÀr Àr en fenomenografisk undersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Analysen baseras pÄ lÀrarnas berÀttelser vad de anser om lÀslÀxa, och hur de uppfattar lÀslÀxa i sitt arbete. I analysen ger lÀrarna sin beskrivning av de svÄrigheter och möjligheter de möter i arbetet med lÀslÀxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas lÀsinlÀrning, samarbetet med förÀldrarna och sprÄkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som Àr baserade pÄ bÄde litterÀra och elektroniska kÀllor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Examensarbete inom kunskapsomrÄdet matematik, avancerad nivÄ, MOA004, 15 hp  Jacob AxdorphPeter Kock Matematikverstad, lekstuga eller lÀrandemiljö?En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssÀtt.  2009                                                        Antal sidor: 28 Intresset för Àmnet matematik Àr i allmÀnhet svagt hos svenska elever, lÀgg dÀrtill att mÄnga elever pÄ grundskolans senare Är inte nÄr upp till de uppstÀllda mÄlen. I skolans styrdokument poÀngteras Àven vikten av att elever ska kÀnna lust att lÀra och att lÀrare Àr skyldiga att utforma undervisningen sÄ att detta uppnÄs. Ett sÀtt att bidra till att öka lusten att lÀra Àr att, i undervisningen, anvÀnda sig av matematikverkstad som arbetssÀtt, dÀr matematiken konkretiseras och synliggörs med hjÀlp av laborativt material. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka argument som nÄgra yrkesverksamma pedagoger anvÀnder för att motivera matematikverkstad som arbetssÀtt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument. För att pÄ kort tid fÄ in en stor mÀngd data och mÄnga olika synvinklar rörande Àmnet valde vi att anvÀnda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare Är. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att de tillfrÄgade pedagogerna och litteraturen vi undersökt Àr samstÀmmiga i argumenten vad gÀller anvÀndningen av matematikverkstaden som arbetssÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker i sina bedömningar av elevers behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkter har varit tidigare forskning inom Àmnet, samt gÀllande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. UtifrÄn underökningen har vi dragit slutsatsen att lÀrarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrÄn deras behov och att flera olika faktorer vÀgs in i bedömningen..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur romerna, med utgÄngspunkt i historielÀroböcker för grundskolans senare Är och utgivna mellan Ären 1995 och 2012, Àr underordnad majoritetssamhÀllet, samt belysa hur lÀroböckernas historieförmedling sker och hur den Àr prÀglad. Uppsatsen skall Àven uppmÀrksamma skillnader i framstÀllningen av romer efter erkÀnnandet i politiska styrdokument och lÀroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Syftet med detta arbete var att undersöka om elever har en negativ attityd till lÀsning av skönlitteratur och vilka vÀrden de ser i lÀsning. VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatet baseras pÄ intervjuer som genomfördes med Ätta elever i Ärskurs sju i en skola i Göteborg. Resultatet visade pÄ att elever har en i huvudsak positiv attityd till att lÀsa skönlitteratur. De ger uttryck för att lÀsning Àr vÀrdefullt pÄ mÄnga sÀtt. Trots detta lÀser de flesta förhÄllandevis lite och nÄgra inte alls..

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Vikten av utbildning och livslÄngt lÀrande Àr betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillvÀxten i vÄrt land ska stimuleras, för att vÀlfÀrden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhÀllsklyftor. Statistik frÄn Skolverket visar pÄ en konstant andel, ca 10 % de senaste fem Ären, av elever i Ärskurs 9 som inte Àr behöriga att söka till gymnasiet. Det beror pÄ att de inte har uppnÄtt kursplanemÄlen för att fÄ godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, matematik och engelska. Detta Àr bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lÀrares utsagor och resonemang kring hinder och förutsÀttningar för elevers mÄluppfyllelse i kÀrnÀmnena.I denna kvalitativa studie har vi anvÀnt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lÀrare, pÄ fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvÀstra Sverige.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssÀkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbÀttras och förenklas och i sÄdana fall hur? Undersökningen Àr genomförd som en kvalitativ studie genom enkÀtintervjuer samt vissa litteraturstudier dÄ det gÀller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar pÄ att skolan och arbetslivet Àr överens om att de behöver varandra för att kvalitetssÀkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillrÀckligt bra..

VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med elever och lÀrare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmÀrksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhÄllande till rÄdande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de Àr. Resultatet visar Àven att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..