Föreliggande examensarbete Àr en hermeneutisk studie som behandlar barns sprÄkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse hur temat barns sprÄkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framstÀllningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns sprÄkutveckling har varit framtrÀdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att sprÄkutvecklingen har framstÀllts utifrÄn flera perspektiv och omrÄden. Inledningsvis Àr det frÀmst framtrÀdande aktiviteter och sprÄkutvecklingens process som lyfts fram i relation till Àmnet sprÄk. Vidare nÀmns pedagogernas pÄverkan, pÄverkande faktorer samt bilder i relation till barnets sprÄk.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Abstract:Styrdokument i musikÀmnet-En komparativ studie av norska och svenska styrdokument i MusikÀmnet i skolan.(Music Subject governing documents- A comparative study of Norwegian and Swedish policy documents in the Music subject in school)The purpose of this study is to compare the Norwegian and Swedish policy documents on teaching in the Music topic. The comparison also applies to the requirements which have been in Sweden over time. In comparison, the policy document LGR 11 from Sweden, analyzed, and the governing documents MUS1-01 and R94 from the Norwegian School.The main issue in the study is: How does the policy documents for the topic music in Sweden, compared to Norway? In order to answer the question, I compared the above-mentioned policy documents and set in relation to the musical substance is designed in Norway and Sweden.In curriculum theory treats one problem based approaches in structural functionalism, pragmatism, social epistemology and post structuralism. The starting points are then used to explore various relationships between curriculum theory and didactics.The principal researcher and proponent of curriculum theory is Ulf Lundgren.

Syftet med detta arbete Àr upplysande och gÀller lÀrarens upplevelse av tid och energi. Genom skola och praktik har jag sett hur lÀrararbetet kan praktiseras. Nu vill jag ytterligare vidga perspektivet över hur det i praktiken förhÄller sig. I ljuset av styrdokument och litteraturstudier, vill jag ocksÄ analysera rÄdande lÀrarpraxis. Min undersökning Àr en fallstudie och min enkÀtundersökning, som genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor, baseras pÄ en kvantitativ metod.

Enligt de styrdokument som finns skall elever pÄ gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lÀrande. De skall Àven ha inflytande över de olika lÀrandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda pÄ hur elevinflytande Àr ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lÀrarnas synsÀtt gÀllande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lÀrande och sin lÀrandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gÀllande elevinflytande.

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

HÀlsoförordningar som presenteras i styrdokument Àr ett exempel pÄ styrningsmentalitet och folkhÀlsoarbetets pedagogik, som avser förÀndra folkhÀlsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hÀlsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mÄl, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhÀlsoarbetet för Är 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning frÄn texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att pÄvisa styrningsmentaliteter och hÀlsoförordningar som betydelsefulla bestÀmningsfaktorer för individers hÀlsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hÀlsoförordningar Àr mÄl- och vision -fokuserade om en god och jÀmlik hÀlsa för alla, dÀr arbetet för att nÄ idyllen om det hÀlsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhÀlleliga hÀlsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förÀndringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsÀtter att hÀlsosamma alternativ finns tillgÀngliga och genomsyrar Hallands samhÀllsplanering, budget och samhÀllsvision. Uppsatsen prÀglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhÀlsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts dÀremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhÀlleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallÀrare bedriver sin undervisning i förhÄllande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi sjÀlva kommer att arbeta som instrumentallÀrare nÀr vi avslutat vÄra studier vid musikhögskolan i PiteÄ. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns mÄnga faktorer som har stor inverkan pÄ undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning som riktades till sÄng- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkÀten kommunicerade vi pÄstÄenden som relaterade till lÀrarnas syn pÄ kursplanens funktion och eleven i förhÄllande till kursplanen och lektionstiden.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstÄs i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsomrÄden samtgrundlÀggande fÀrdighetstrÀning som bÄde gÀller hur man anvÀnder media och hur medier kananvÀndas för att sprida budskap - i synnerhet till olika mÄlgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och vÀrderingar i samhÀllet. Mediekunskaperna igymnasieskolan Àr följaktligen en snÀv gestaltning av vad som föresprÄkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak Àven konstatera att kunskaperna i hög grad Àrinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad för lÀromedel lÀrarna anvÀnder i sin matematikundervisning, och pÄ vilka grunder lÀromedlet vÀljs ut och tillÀmpas. I studien jÀmför vi svenska och finska förskollÀrare och Är1 lÀrare för att urskilja likheter och skiljaktigheter dem emellan. Vi har bland annat studerat hur lÀrarna i respektive land beaktar sina styrdokument vid val och tillÀmpning av lÀromedel i matematikundervisning. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de olika skolformerna och styrdokumenten. Vi presenterar litteratur som anknyts till resultatdiskussionen, redogör för olika syner pÄ vad matematik Àr samt behandlar tre olika inlÀrningsteorier i matematik.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur medarbetare förhÄller sig till de mallar och styrdokument som ska anvÀndas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det pÄverkar organisationens image..

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.