Sökresultat:
243 Uppsatser om Yrkeskategorier - Sida 7 av 17
Fatigue vid fibromyalgi - icke-farmakologiska interventioner som kan lindra
Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.
Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation
Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika Yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.
Organisatorisk identitet: Hur påverkas anställda privat av den organisation som de arbetar åt?
Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa Yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.
"Tack vare EU-projektet?" : Pedagogers uppfattningar om kompetensutveckling i skolan
Studien baseras på en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt på en skola.Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en väg mot skolutveckling och lärande i arbetslivet. Analysen visar också på en viss brist på likvärdighet i projektet detta gäller både mellan och inom Yrkeskategorier. Mellan kategorierna gäller det vilka kategorier som får vara med. Inom Yrkeskategorierna gäller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha även om de i vissa fall säger att de inte har tid eller orkar så vill de ändå vara med och besluta.
Distriktssköterskor i primärvården och deras upplevelser av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget : En intervjustudie med tio distriktssköterskor
Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.
Hot och våld mot personal inom den slutna vården : En litteraturöversikt om förekomst, prevention och effekter
Hot och våld förekommer, inte bara ute i samhället, utan även på våra arbetsplatser. Personal inom hälso- och sjukvård tillhör de mest utsatta Yrkeskategorier när det gäller arbetsrelaterade hot- och våldssituationer. Syftet med studien var att belysa förekomsten av och riskfaktorer för hot- och våldssituationer som sjuksköterskor blir utsatta för, samt att undersöka det preventiva arbetets effekter inom den slutna vården. Tio vetenskapliga kvantitativa artiklar granskades, analyserades och värderades. Av resultatet framkom att hot och våld på arbetet drabbar sjuksköterskor runt om i världen.
Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation
Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina
medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga
förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem.
Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt
ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en
enkätundersökning med deltagare från 16 olika Yrkeskategorier där de flesta
arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt
arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en
grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa
egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ.
Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre
inre motivation.
Genus och jämställdhet i förskolan
Studien handlar om hur pedagoger inom förskolan ser på jämställdhetsmålen i läroplanen och hur de arbetar med jämställdhet i förskolan. Studien har intervju som forskningsmetodik. Sammanlagt har tre intervjuer genomförts i två Yrkeskategorier varav en barnskötare och två förskollärare. Resultaten från intervjuerna har analyserats i flera steg utifrån genusteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en rad dilemman i arbetet med jämställdhet.
Operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer
Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress.
1-2 åringars begynnande antalsuppfattning: En enkätstudie utifrån pedagogers synvinkel
Denna studie har sitt fokus på antalsuppfattning utifrån pedagogers synvinkel. Syfte är att belysa hur pedagoger på tre avdelningar med barn i åldern 1-2 år främjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara på barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien består av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av två återstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig på. Metoden enkät användes som datainsamlingsmetod med utgångspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod där pedagogernas syn på antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.
Arbetsskador som drabbar marin maskinpersonal : En kartläggning av skaderiskerna för marin maskinpersonal ombord på svenska fartyg, samt en jämförelse av skaderisken med liknande arbeten iland
Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är.Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk.Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ?Bära? och ?Halka/Snubbla/Trilla? och arbetssjukdomar under kategorin ?Tunga lyft/Arbetsställningar? är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är.
Depression på äldreboenden : Enhetschefers upplevelser av arbetet med deprimerade äldre
Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning.Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg.
Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i samband med inducerad hypotermibehandling efter hävt hjärtstopp
Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska innebär en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svårt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjärtstopp. Tio intensivvårdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att sträva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att känna stress och oro men ändå glädje när det går bra, att ha funderingar om det är det etiskt rätta att ge behandling, att vilja möta de närstående med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del då deltagarna kände mest stress och rädsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.
Olika mediciner för motivation. Två fallstudier om belöningar och motivation inom ett offentligt och ett privat sjukhus
Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svårigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mål. Då det inte finns ett entydigt mål, finns det inget attmäta prestationer mot, vilket gör det svårt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sägs inte ha samma problem och där är formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning på senare tid som visar på att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel är hur bonussystem börjat utformats inom sjukvården, enbransch som främst skötts i offentlig regi i Sverige. Då offentliga verksamheter anses ha haft svårt attutforma ett belöningssystem, ställde vi oss frågan ifall ägandeform inverkade på de belöningar somges på ett sjukhus.
Värdet av handledning för sjuksköterskan
Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra Yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.