Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, dÀrför Àr det inte konstigt att kunskaperom symbolsprÄket behövs för att uppnÄ en full förstÄelse av Àmnet. Den hÀr studiensyftar dÀrför pÄ att utreda anvÀndningen av det symboliska sprÄket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det hÀr arbetetbestÄr av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolsprÄkets roll i styrdokumenten har ocksÄ belysts i det hÀr arbetet. FrÄn elevernasfel i testet var det möjligt att ÄskÄdliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlÀrningen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende pÄ att stanna i, eller flytta frÄn, LuleÄ inom fem Är efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingÄr i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid LuleÄ Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande Är vid gymnasiet och var i Äldern 17-19 Är. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt pÄ intentioner om att stanna kvar i LuleÄ.

Titel Vad hÀnde efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, BorÄs Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin VÄrterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgÄngselever frÄn Är 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende pÄ genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkÀter med Viskastrandsgymnasiets avgÄngselever frÄn Är 2003. Material 30 telefonenkÀter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gÀllande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare Àn med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nÀstan hÀlften av eleverna arbetade inom annat omrÄde Àn sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Syftet med  studien Àr att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som pÄverkar trÀningsbeteendet som vuxen.Studien Àr retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkÀter. Urvalet bestÄr av 132  respondenter, 64 mÀn och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och trÀningsbeteende.MÀn idrottar mer Àn kvinnor generellt och mÀn utövar Àven i större omfattning lagidrott Àn kvinnor, nÀr de Àr i vuxen Älder (> 19 Är). Av de som utövar nÄgon form av lagidrott idag sÄ Àr det signifikant fler som ocksÄ har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hÄllit en hög nivÄ i sin idrott som ung Àr till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som hÄller pÄ med en individuell idrott idag sÄ Àr det signifikant fler som Àven utövat en individuell idrott som ung. De som trÀnat lagidrott som unga trÀnar oftare idag Àn de som inte trÀnat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga trÀnar oftare idag Àn de som har utövat 1-2 idrotter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier pÄ gymnasiet och hur studie- och yrkesvÀgledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Vilka Àr de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut frÄn att ungdomarna bestÀmmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp frÄn gymnasiet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori. Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, pÄverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svÄr situation under valet och behöver stöd frÄn omgivningen.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet Àr att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock frÄn det treÄriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkÀt till 76 yrkeslÀrare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det Àr den praktiska kunskapen och den sociala förmÄgan som Àr det viktigaste.

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som bidrar till hur förÀldrar förhandlar fram fördelningen av förÀldraledigheten och hur förÀldraledigheten fördelas. FrÄgestÀllningar Vilka förhandlingar föregÄr beslutet om fördelningen av förÀldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av förÀldraledigheten? Metod Vi har anvÀnt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio förÀldrapar dÀr förÀldrar har fÄtt möjligheten att berÀtta om hur de fördelar förÀldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till förÀldrarnas fördelning av förÀldraledigheten. Ekonomiska skÀl var den avgörande anledningen till fördelningen av förÀldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av förÀldraledigheten till mannen.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Min avsikt med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv och vilken instÀllning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i Ärskurs nio, mer specifikt omvÄrdnadsprogrammet. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. De metoder jag har anvÀnt i min undersökning Àr kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in frÄn elever i Ärskurs ett, i tre klasser frÄn olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanstÀllts och jÀmförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ÀmnesomrÄde.

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Andelen tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet har mer Àn fördubblats under en tioÄrs period. Nyfikenhet vÀcktes över vad det Àr som gör att tjejer vÀljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstÀmpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhÄllande till traditionella könsnormer. Den hÀr studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i Ärskurs 2 har intervjuats. För att analysera vÄrt empiriska material har begreppen modellinlÀrning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillÀmpats som teoretisk utgÄngspunkt.