Mitt arbete syftar till att finna exempel pÄ hur tyskan anvÀnds som arbetssprÄk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begrÀnsat till det maskintekniska omrÄdet inom och utom Sverige. HÀrigenom söker jag för min sprÄkundervisning sÀtt att konkretisera behovet av flersprÄkighet inför det kommande förvÀrvslivet för att motivera elever att vÀlja att studera fler sprÄk. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna jag stÀllt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. UtifrÄn undersökningen har jag försökt finna vilka sprÄkliga fÀrdigheter som behövts och nÀr tyskan Àr fördelaktigare Àn engelskan som arbetssprÄk. Ur studien framkom att skoltyskan inte rÀckte som arbetssprÄk. Vidare fann jag exempel pÄ att anvÀndningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet frÀmjar tillÀmpning av kulturell och social kompetens vid mÀnskligt mellanhavande..

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har lÀnge prÀglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats Ästadkomma mer Àn organisatoriska förÀndringar. 1991 Ärs gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, Àr genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit nÀrmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frÄgan kvarstÄr vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om före detta elever som tog examen 2005 pÄ Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rÀtt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv. Metoden som jag valt att anvÀnda i mitt forskningsarbete Àr att intervjua en klass bestÄende av 17 elever. Jag har stÀllt frÄgor betrÀffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med nÄgot annat och vad de tyckte om utbildningen. De resultat som jag har kommit fram till pekar pÄ att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever sÄ rÀckte inte poÀngen till att komma in pÄ de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rÀtt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet..

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och anvÀndning av lÀroböcker i historia. Studien Àr en enkÀtundersökning som sÀtter lÀroboksanvÀndningen inom Àmnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, frÀmst internet. Den undersökta elevgruppen gÄr pÄ gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, pÄ friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utstrÀckning Àr positivt instÀllda till internet medan de Àr mera negativt instÀllda till lÀroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgÄng till dator. Resultaten för studien visar att det Àr frÀmst mÀn som avviker frÄn den genomsnittliga uppfattningen med mÀn pÄ praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan mÀn pÄ teoretiska utbildningar Àr mer positiva till böcker Àn de andra, men fortfarande positiva till anvÀndning av internet..

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Genom webbaserade enkÀter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkÀt genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), dÀr index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgÀnglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken mÀn, M= 39,6 Är, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 Är, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i smÄstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

MÄlen för gymnasieskolans lÀroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en nÄgot ödmjuk instÀllning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 Àr man mer rak pÄ sak, eleven förvÀntas kunna ett eller flera yrken nÀr de lÀmnat skolan. Kanske Àr det införandet av lÀrlingsutbildningen som givit författarna en större sjÀlvsÀkerhet om skolans förmÄga att producera yrkesmÀnniskor. Kan eleverna pÄ Handelsprogrammet ett eller flera yrken dÄ de avslutar sin treÄriga gymnasieutbildning och vad innebÀr det i sÄ fall att kunna yrket? BÄda frÄgorna Àr högst relevanta för den som utbildare pÄ ett yrkesprogram. Viktiga delar av vÄrt uppdrag som lÀrare handlar om att, efter lÀroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren.

Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of SkÄne.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.

Denna undersökning testar och analyserar lÀsförstÄelse hos elever som gÄr sista Äret pÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet och har svenska som andrasprÄk. Resultaten jÀmförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmÄl. Elevernas lÀsförstÄelse testas i undersökningen med hjÀlp av lÀsförstÄelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utlÀndsk gymnasieutbildning. Testet bestÄr av vardagliga texter med lÀsförstÄelsefrÄgor. AndrasprÄkseleverna har svÄrigheter med lÀsförstÄelse bÄde nÀr det gÀller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara pÄ frÄgor dÀr svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser.