Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

Syftet med vår studie är att visa på hur lärares syn på ämnesintegrerad undervisning ser ut. Vår studie visar vad som kan ses som för- och nackdelar gällande ämnesintegrering samt hur lärare kan ämnesintegrera i undervisningen. Tidigare forskning ställs mot lärarnas aktuella åsikter i verksamheten gällande ämnesintegrering. Sexton lärare i årskurs 1-5 från två olika verksamheter blev tillfrågade, att delta i en ostrukturerad enkät undersökning gällande deras syn på ämnesintegrering. I vår studie väljer vi att samla empiri genom en kvalitativ forskningsmetod för att förstå och förklara ämnesintegrering.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation är och kan vara inom omvårdnad. Metoden för studien var litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation är en viktig faktor för människan som patient i olika övergångar/rörelser från ohälsa till hälsa. Det är patientens egen motivation som är avgörande hur patienten lyckas att nå sina mål. Viktiga faktorer i motivationen är att patienten har en självmedvetenhet, att patienten känner förtroende för sjuksköterskan och en närvaro av de närstående.

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste åren, många människor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha ätit färska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria är exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar på hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade gränsvärden för hur mycket bakterier det får finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara särskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mängden E.coli förändras med tiden på spenat.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsättningar. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i både tillfredsställelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundläggande, att tid var viktig för att nå förståelse, att vilja skapa en god atmosfär samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala språket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsställelse när patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlättade ömsesidig förståelse.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur förhållandet ser ut mellan de fyra dimensionerna, som driver kundlojalitet, och även mellan de 17 faktorerna, som reflekterar kundlojalitet, som beskrivs i uppsatsen. Dessa dimensioner och faktorer är viktiga eftersom de både kan skapa, öka och reflektera kundlojalitet. Det är speciellt viktigt inom försäkringsbranschen att identifiera de faktorer som reflekterar kundlojalitet eftersom kunden oftast inte blir lönsam förrän efter tre till fyra år. Detta innebär att om företaget missar tillfällen att skapa eller förbättra kundlojaliteten kan kunden vara en stor förlustaffär. Undersökningen är baserad på en artikel från tidskriften Journal of Marketing som innehåller en metod som behandlar kundlojalitet utifrån 19 faktorerna som bildar fyra dimensioner: lojalitetsintentioner, känslomässig relation, attityd gentemot varumärket samt upplevt kundvärde.

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades. Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter.

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Sammanfattning Syfte Syftet med vår uppsats är att studera vilka faktorer i interaktionen mellan personalen och dess kunder som är nöjdhetsskapande i tjänsteföretag som präglas av; ? Begränsad påverkansmöjlighet på slutprodukt, exempelvis nätverksorganisationer med många ´ inblandade aktörer, ? Få och/eller sporadiska kundkontakter, exempelvis till följd av ett ökat utnyttjande av teknologi och självbetjäning. Utifrån detta ska vi konstruera en egen Kundnöjdhets-skapande interaktionsmodell och jämföra den med befintliga nöjdhetsskapande modeller. Metod Som metod för insamling av vårt empiriska material använder vi oss av Nöjdhetsskapande Handlings-Metod. Det empiriska underlag som ligger till grund för denna uppsats är uteslutande resenärernas egna berättelser om nöjdhetsskapande handlingar vid interaktionsutbyte med tågpersonalen på Kustpilen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering ochämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetatmycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

Syftet med detta arbete är att ge en fördjupad bild av hur balansen mellan filterprestanda, hårdvaruprestanda och mjukvaruprestanda ser ut vid målföljning. En central förutsättning är att den plattform som förväntas ge vinkel och avstånd till målet, förväntas ge avståndsmätningarna i betydligt lägre frekvens än vinklarna till målet. Detta sätter på många sätt ramarna för problemet. I arbetet framarbetas simuleringsmiljö, olika följefilteralgoritmer, och utvärderingsmodeller för att utvärdera prestanda och beräkningstyngd hos de framarbetade följefilteralgoritmerna. I arbetet tas tre olika följefilter fram och utvärderas.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten.