This thesis is a queer masculinity reading of Sir Arthur Conan Doyle?s short story collection The Memoirs of Sherlock Holmes (1894). The analysis focuses on the dissonances, tensions and queerness that reside within the text itself. This has been done from my problem statement: How is Sherlock Holmes and John Watson?s sexuality and masculinity portrayed within the boundary of the text? What is being said, what is hidden, and what is dealt with silently? To reveal these queer parts this analysis has been focused around five themes: the late Victorian male, the Woman, countertypes and decadence, the homosocial sphere and sexuality.

Idag transplanteras med framgång bl.a. hjärta, lungor, njurar och lever. Behovet av organ ökar men tillgången minskar. Det finns många olika sätt att göra sin vilja känd om sin inställning till organdonation. Om den avlidnes vilja inte är känd är det anhöriga som måste ta beslutet om organdonation.

Idag transplanteras med framgång bl.a. hjärta, lungor, njurar och lever. Behovet av organ ökar men tillgången minskar. Det finns många olika sätt att göra sin vilja känd om sin inställning till organdonation. Om den avlidnes vilja inte är känd är det anhöriga som måste ta beslutet om organdonation.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Bakgrund: Vårdmiljön har genom tiderna gått från att vara i fokus, till att bli åsidosatt till förmån för den medicintekniska utvecklingen och nu på senare år blir den igen allt mer uppmärksammad. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en vårdmiljö men hur upplever patienten vårdmiljön? Syfte: Att belysa patientens upplevelser av vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes som metod. Resultat: Utifrån patientens upplevelser av vårdmiljön identifierades tre teman med tillhörande subteman.

Sjuksköterskan har ett stort ansvar i hur man bemöter patienten. Ett bra bemötande betyder mycket för patientens välbefinnande. Att uppnå välbefinnande är målet med bemötandet. Omvårdnadsteoretikern Jean Watson talar om en transpersonell relation, en speciell mänsklig samvaro mellan sjuksköterskan och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ett antal faktorer kan relateras till sjuksköterskans bemötande av patienten.

I vårt samhälle är schizofrena individer hårt drabbade och möts med misstänksamhet från olika håll som till exempel arbetsgivare. De känner sig helt enkelt mindre värda och stigmatiserade. Många av dessa skulle kunna fungera i arbetslivet om de hade blivit accepterade. Människor som lider av psykotiska störningar agerar mindre tillitsfull, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter då de är rädda för att bli avvisande. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori som begrepp att hjälpa en person att uppnå större självkännedom, självbehärskning och själv ? helande, oberoende av det aktuella tillståndet av hälsa ? ohälsa.

Studiens syfte är att se huruvida OMX Stockholm 30 är svagt effektiv. Studien bygger på de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. Utgångspunkten är Famas teorier om den effektiva marknaden, där vi valt att inrikta oss på den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk sjukdom som successivt försämrar det mänskliga immunförsvaret. Det finns medicinsk behandling som leder till ökad livslängd. Detta innebär att antalet personer med HIV kommer att öka och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att kunna möta dessa personer inom flera vårdkontexter än enbart i HIV-specifika sammanhang. HIV har varit en uppmärksammad sjukdom sedan 1980-talet och den diskriminering och stigmatisering som sjukdomen mötte då finns kvar idag, trots nationella och globala lagar och riktlinjer.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande.Metod: Metoden för denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Av dessa var två kvantitativa och åtta kvalitativa.

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en människa kan drabbasav. Ungefär 1 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att få diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. Återfallsfrekvensenär hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda på varför personermed schizofrenidiagnos återinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaåterfall. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Sjuksköterskan och omvårdnadsteoretikern Florence Nightingale grundade den moderna omvårdnaden och sjuksköterskeyrket som en profession. Hon ansåg att omvårdnad inte var underordnad medicinen och genom utbildning ville hon göra omvårdnad till ett kompetens-område med yrkesstatus. En humanistisk människosyn är grunden för omvårdnadsvetenskapen och genomsyrar dagens sjuksköterskeutbildning samt lagar och riktlinjer för sjuksköterskans arbete. Etik innebär att överväga och välja det handlingsalternativ som anses mest moraliskt rätt i situationen. Enligt filosoferna Lögstrup och Lévinas samt omvårdnadsteoretikern Watson är det först i mötet med andra människor som moraliska regler uppstår.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.

Det har visats att i de flesta länder engagerar sig sällan läkare och sjuksköterskor i arbetet att upptäcka intimt partnervåld (IPV). Brist på kunskap, djupt sittande normer och attityder är troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie är att beskriva vilka kunskaper som kan underlätta för sjuksköterskan att upptäcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en säker, stödjande miljö och skapa en god relation som är präglad av hjälpande av tillit innan man frågar om IPV.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..