Background: Patients with self-harm seek hospital care when something traumatic occurred. Self-harm was a way to cure pain and was expressed overdose, cutting, or by swallowing objects. They described that the staff were derisive, didn?t show empathy and engagement. Aim: The aim was to describe factors that effects staffs answer to self-harm behaviour through their perspective.

Bakgrund: Beskrivning av röntgensjuksköterskans yrkesfunktion består av två delar, omvårdnad och teknik. Gränserna där emellan är inte lika uppenbar, dessa två ämnesområden flyter in varandra. För att beskriva omvårdnaden har Watsons karativa faktorer använts som en omvårdnadsteoretisk stomme. Syftet: Hur ger röntgensjuksköterskan omvårdnad vid röntgenundersökning? Hur patienten upplever omvårdnaden vid röntgenundersökning? Metod: litteratursökning.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Studien bygger på en explorativ fallstudie med fokus på det svenska projektet 3R- Framtidens vårdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som är insatta och kunniga i ämnet och därför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagsläget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mängd möjligheter till förbättrad sjukvård i Sverige. Resultatet visar på att möjligheten med att samla all information i en gemensam kärna, bidrar till bland annat förbättrad forskning, en förbättrad relation mellan vårdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlättar arbetet med diagnostisering av sjukdomar.

I arbetet i vården kommer vårdaren i kontakt med personer med demens. Mötet med personer med demens kan vara komplicerat, det kan vara svårt att veta hur vårdaren ska bemöta en person med demens. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa vårdarens möte med personer med demens. Analysmetod som har använts for att analysera materialet var Burnards 4 steg. De kategorier som kom fram var att tolka och förstå personen med demens, anpassning och känsla av otillräcklighet.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Att skapa tillit är ett fenomen som är individuellt för alla människor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och närstående bygger bland annat på kommunikation, empati och etik. Syftet med studie är att få förståelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och närstående. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvårdnad inte bara bygger på de tekniska bitarna där sjuksköterskan enbart går in för att bota, den involverar även ett synsätt där man ser människan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Information är en viktig del i arbetet med människor. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori hur information kan reducera stress, rädsla och ångest samt öka möjligheten att förutsäga vad som kommer att hända. Arbetet som följer ämnar beskriva patientens upplevelse av information i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar samt identifiera röntgensjuksköterskans möjligheter att stödja och hjälpa patienten genom undersökningen eller behandlingen. Litteraturstudiens resultat baseras på 11 vetenskapliga artiklar från år 1999-2005 och behandlar patientinformation utifrån ett omvårdnadsperspektiv i samband med radiologiska undersökningar eller behandlingar eller vid liknade undersökningar eller behandlingar. I resultatet framkom att en patient som inte fått ta del av eller fått tillräckligt med information kan känna sig orolig och stressad inför och vid sin undersökning eller behandling.

Theoretical framework: The Theory of Human Caring by Jean Watson was used as a theoretical framework.Aim: The aim of this literature review was to describe the attitude of nursing patients who go through an induced abortion, from a nurse perspective.Method: This literature review is based on a sample of nine qualitative and quantitative studies, collected in the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. The qualities of the studies were assessed through modified templates. Analysis of the results from the studies was inspired of a content analysis.Findings: The nurses experienced their work as meaningful since they give support to the patient. The nurses felt that their work was justified when the decision to have an abortion was well thought through and they felt respect towards the patient when they were aware of the patient?s circumstances.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vården har en för endimensionell syn på patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvårdnad. Studiens resultat baseras på 11 artiklar.

Att skapa tillit är ett fenomen som är individuellt för alla människor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och närstående bygger bland annat på kommunikation, empati och etik. Syftet med studie är att få förståelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och närstående. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvårdnad inte bara bygger på de tekniska bitarna där sjuksköterskan enbart går in för att bota, den involverar även ett synsätt där man ser människan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.

Under utbildningstiden har vi uppmärksammat att intimitet har varit starkt närvarande iomvårdnadsarbetet. Begreppet tycks innehålla många dimensioner och kan vara svårt attförhålla sig till. Därför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvårdnadslitteratur och psykologisk litteratur.