Syfte: Studiens syfte Àr att dels belysa hur elevers matematiksprÄk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad sprÄkutveckling och andra barn.Teori: Den teori som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien Àr att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger pÄ den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. DÀrmed kommer studien till viss del Àven ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns Àven en kritisk teoribildning med i forskningen dÄ den Àr avsedd att vara en förÀndringsprocess dÀr insamlingsmetoden Àr deltagande observation och samtal, dÀr dokumentationen och analys Àr en del av förÀndringsprocessen.Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer ocksÄ ligga till grund som teori.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhÄller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus Àr ett brett Àmne dÀr förhÄllandet till samhÀllet, kulturen och hur vi uppfattar och förvÀntar oss av mÀn och kvinnor stÀlls mot varandra. Problematiken blir dÄ lÀtt inom genus att dess bredd ger mÀnniskor möjligheter till olika uppfattningar och Äsikter. Genus Àr med andra ord ett begrepp som innefattar mÄnga olika ting och innebörder dÀr genus kan variera frÄn mÀnniska till mÀnniska, genom den kultur och samhÀlle de lever i.Teoretisk ram: I studien Àr resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser Àmnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har anvÀnts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det anvÀnts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vÄrt resultat sÄ har vi Àven anvÀnt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och anvÀndas av vÄra medverkande respondenter.

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn pĂ„ lĂ€xans betydelse i gym-nasieskolan med fokus pĂ„ lĂ€xans hantering och dess vĂ€rde. Studien har gjorts utifrĂ„n en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien Ă€r intervjuer med Ă„tta elever som gĂ„r pĂ„ gymnasienivĂ„. Analysen i studien har gjorts utifrĂ„n Denscombes principer. Bland annat anvĂ€nds i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om lĂ€xans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av lĂ€xan.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det gĂ„r att förutsĂ€ga lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom tidig kartlĂ€ggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av SprĂ„kutveckling. Vi vill Ă€ven veta pĂ„ vilket sĂ€tt informationen anvĂ€nds vid övergĂ„ngen mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det sprĂ„kutvecklande arbetet. Teori Vi har utgĂ„tt frĂ„n Vygotskijs teori om tĂ€nkande och sprĂ„k samt aktuell forskning kring tidig sprĂ„kstimulans. Metod Vi har valt att anvĂ€nda oss av metodtriangulering vilket innebĂ€r att vi bĂ„de har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat frĂ„n elever. Resultat Vi har funnit att det Ă€r lika mĂ„nga elever som inte uppnĂ„r mĂ„len i TRAS men Ă€ndĂ„ klarar Ämnesproven i svenska Ă„k 3 som tvĂ€rtom dvs.

Enligt den svenska lÀroplanen, LPO 94, Àr utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i Àmnet historia. Det finns dock i forskningen Ànnu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande kÀnns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mÀtas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 Är pÄ tvÄ skolor och en förskola. Barnen delades efter Älder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremÄl av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremÄlen.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

SyfteDenna studie fokuserar pÄ specialundervisning med avseende pÄ genus. Enligt vÄr yrkeserfarenhet Àr det fler pojkar Àn flickor som fÄr extra stöd av nÄgot slag. Det kan vara sÀrskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta belÀggs ocksÄ i forskning och litteratur. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur lÀrarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur Ätta andraklassare vÀljer att bygga dÄ de stÀlls inför tvÄ olika miljöer. Jag undersöker saken genom tvÄ observationer, och kompletterar med tvÄ gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn dÀr barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och hÀftmassa. NÀr jag observerar barnen och deras val av bygge mÀrker jag om de vÀljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de vÀljer att titta pÄ andras byggen, det som jag i den hÀr undersökningen benÀmner att tillÀmpa konformitet. Min strÀvan Àr att se vilka faktorer som pÄverkar barnen att vÀlja det konstruktionssÀtt som de anvÀnder.