Hållbart matematikspråk - genom problemlösning?
Syfte: Studiens syfte är att dels belysa hur elevers matematikspråk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad språkutveckling och andra barn.Teori: Den teori som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien är att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger på den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. Därmed kommer studien till viss del även ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns även en kritisk teoribildning med i forskningen då den är avsedd att vara en förändringsprocess där insamlingsmetoden är deltagande observation och samtal, där dokumentationen och analys är en del av förändringsprocessen.Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer också ligga till grund som teori. Där det sociala samspelet med utgångspunkt i språket blir den avgörande faktorn om barnet ska nå en högre utvecklingszon. Säljö (2000) och Lindgren (2009) menar båda att individen ständigt befinner sig i olika utvecklingszoner i det komplexa samhället när man lär och att det är den mer kompetente som vägleder den mindre kompetente. Metod: Den metod som valts för studien är aktionsforskning som ingår under kvalitativ forskningstradition. Kvalitativ metod är ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt där forskaren befinner sig i den sociala verklighet som analyseras. Enligt Stukát (2005) är huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga. Datainsamlingen och analysen kommer ske samtidigt och växelverka då jag vill försöka fånga handlingar och dessa handlingars innebörder.Undersökningen har genomförts i den klass där jag är verksam. Elevers matematiska språkutveckling, interaktion och kommunikation mellan elev och lärare samt mellan elev och elev är det som studerats. Data har samlats in med hjälp av deltagande observationer, inspelningar av samtal och dagbok. Resultat: Studiens samlade resultat visar att alla elevers förståelse för det matematiska språket har utvecklats när de undervisats i problemlösning i matematiken. De flesta elever kan förstå de matematikord och matematiska begrepp som de undervisats om. Men alla elever använder dem inte när de samtalar och berättar hur de löst uppgiften. Resultat visar att elever med försenad språkutveckling finner en trygghet när de arbetar med problemlösning i mindre grupp. När det finns tid till att öva på att kommunicera med få klasskompisar och få hjälp och stöd av lärare som bekräftar dem. Det har också visat sig att elever med försenad språkutveckling kommer till korta i kommunikationen mellan elever genom att de har svårt att hitta ord snabbt och hitta formuleringar för hur de tänker. Här har det visat sig viktigt att läraren ger den tid för eleven som den behöver. Dessutom har det visat sig att elever med försenad språkutveckling och språksvårigheter behöver förberedelsetid. Genom att träna sig på att sätta ord på sina tankar i mindre grupp innan de redovisar inför hela klassen stärks deras självförtroende.