Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Titel: Barns samlÀrande - Förstaklassares grupparbete i matematik. Författare: Jennie Oscarsson Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur man som lÀrare kan skapa mest gynnsam gruppindelning utifrÄn barnens förstÄelse och genus, för att fÄ optimalt samarbetsklimat och grupproduktivitet. FrÄgestÀllningar 1. Hur samarbetar mÄngkulturella barn med att lösa ett matematiskt problem? 2. Hur upplever mÄngkulturella barn arbete i grupp, samlÀrande och ensamarbete i matematik? Den teoretiska utgÄngspunkten vilar pÄ Vygotskijs tankar om samlÀrande, samt tidigare forskning inom omrÄdet. Jag genomförde en kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer, med hjÀlp av videoinspelning, i speciell undersökningsmiljö.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Vad anser pedagoger i sĂ€rskolan att deras arbete med bild och skapande tillför eleverna och undervisningen? Ämnet Ă€r intressant eftersom fĂ„ undersökningar om den pedagogiska praktiken i sĂ€rskolan har hittats. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka hur pedagoger arbetar med bild och skapande, vilka syfte och mĂ„l de har och vad de anser att bild och skapande tillför eleverna och undervisningen i sĂ€rskolan.Vygotskijs (2003) kulturhistoriska dialektiska teori har anvĂ€nts i studien, eftersom den Ă„beropar ett estetiskt synsĂ€tt, en helhetssyn, dĂ€r man tror pĂ„ individen som ett kreativt subjekt. Relationen mellan barn och vuxna Ă€r betydelsefull, barnet behöver vĂ€gledning och vad barnet kan göra idag med vuxenhjĂ€lp, kommer de att vara kapabelt att göra sjĂ€lvstĂ€ndigt i morgon (Vygotskij, 2003). I litteraturdelen tas upp att bildĂ€mnet har en viktig roll i skolans uppdrag, Ă€mnet ska bĂ„de vara en del av helheten och samtidigt ansvara för karaktĂ€ristiska inslag (Wetterholm, 2001).

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa vÄr förstÄelse kring matematiksprÄk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar pÄ genom att observera och intervjua tre stycken matematiklÀrare i grundskolans lÀgre Äldrar. Vi har undersökt hur dessa lÀrare anvÀnder och ser pÄ muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematiksprÄk. Vi redogör för tidigare forskning kring sprÄk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs syn pÄ sprÄk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lÀrare samt pÄ vilket sÀtt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det Àr kvalitativa intervjuer som anvÀnts, dÀr 15 barn i förskolan i Äldrarna tre till sex Är har intervjuats.Bakgrundslitteraturen bestÄr av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda lÀroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.UtifrÄn studiens resultat synliggörs olika teman vad gÀller barnens beskrivningar av lÀrare: LÀrarna tröstar och tillrÀttarvisar, lÀrarnas nÀrvaro och lyhördhet, lÀrarna bestÀmmer, lÀrarna leker med mig och lÀrare ska vara snÀlla, glada, omhÀndertagande. NÀr det gÀller delaktighet urskiljer vi: nÀr barnen inte fÄr göra som de vill, barnen fÄr bestÀmma över leken, barnen fÄr leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lÀrarna tillrÀttavisar och tröstar dem nÀr det uppstÄr konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lÀrarna visar intresse för det de vill.

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system.The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its? concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill ta reda pÄ hur verksamma lÀrare undervisar i historia i Ärskurs 4-6 och vilka metoder som anvÀnds. I arbetet har vi tvÄ frÄgestÀllningar, vÄr huvudfrÄga Àr Vilken metodik och didaktik anvÀnder lÀrarna i sin historieundervisning för att elever i Ärskurs 4-6 ska fÄ ett historiemedvetande? och delfrÄgan Àr Vilken betydelse fÄr den nya reformen (behörighet, legitimation och ny lÀroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi anvÀnder oss av Àr tyvÀrr inte riktat mot Ärskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fÄtt anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns nÀr vi skulle framstÀlla vÄrt resultat och analys. De teorier vi har anvÀnt oss av utgÄr frÄn John Deweys teori om lÀromiljö och lÀroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Jag har i min undersökning sökt ta reda pÄ hur elever i skolÄr fem och sex och ett antal lÀrare ser pÄ undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvÄrigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa pÄ? Detta Àr tvÄ frÄgestÀllningar som Àr viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkÀt under lugna omstÀndigheter i klassrummet dÀr jag sjÀlv var nÀrvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fÄtt tillförlitlig data frÄn eleverna som en grund till denna studie. DÀrutöver fick Ätta lÀrare besvara en enkÀt och nÄgra intervjufrÄgor att besvara utan att de sinsemellan utbytte Äsikter om.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lÀrare samt pÄ vilket sÀtt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det Àr kvalitativa intervjuer som anvÀnts, dÀr 15 barn i förskolan i Äldrarna tre till sex Är har intervjuats.Bakgrundslitteraturen bestÄr av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda lÀroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.UtifrÄn studiens resultat synliggörs olika teman vad gÀller barnens beskrivningar av lÀrare: LÀrarna tröstar och tillrÀttarvisar, lÀrarnas nÀrvaro och lyhördhet, lÀrarna bestÀmmer, lÀrarna leker med mig och lÀrare ska vara snÀlla, glada, omhÀndertagande. NÀr det gÀller delaktighet urskiljer vi: nÀr barnen inte fÄr göra som de vill, barnen fÄr bestÀmma över leken, barnen fÄr leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lÀrarna tillrÀttavisar och tröstar dem nÀr det uppstÄr konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lÀrarna visar intresse för det de vill.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.