Syftet med studien och vÄra frÄgestÀllningar var att fÄ fördjupade kunskaper om sagans möjlighet att öka förutsÀttningar till elevernas lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ se om det Àr relevant att öka sagoarbetet i undervisningen. Tidigare forskning anvÀndes i studien för att fördjupa förstÄelsen om sagoarbete i lÀroprocessen. Piagets och Vygotskijs teorier har anvÀnts för att belysa hur intresse och motivation kan vara en hjÀlp för lÀrandet. För att samla in empiri har vi anvÀnt oss av intervjuer med elever som kan visa oss deras förhÄllningssÀtt till sagor.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Dagens samhÀlle har blivit alltmer mÄngkulturellt. PÄ grund av olika orsaker flyttar mÀnniskor till Sverige. NÄgra vill ha ett bÀttre liv, nÄgra vill börja nÄgot nytt, nÄgra Àr tvungna att fly frÄn sitt hemland, men det Àr en ny fas för dem som har kommit hit. Nya möjligheter, nya planer, nytt hopp blandar sig med en stor oro: Hur kommer jag att klara mig i detta helt nya och frÀmmande land? En resa mot att lyckas börjar ofta med svenskasprÄksinlÀrning.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

PÄ vÄra tvÄ förskolor finns det böcker som stÄr prydligt i sina hyllor, pÄ nÄgot sÀtt ingÄr det som en naturlig del av vÄr förskolekultur. Men frÄgan Àr dÄ om böckerna anvÀnds och lÀses? För oss bÄda finns det ett stort intresse av böcker och höglÀsning vilket gjorde ett sjÀlvklart val av undersökningens syfte. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en helhetssyn och försöka förstÄ hur pedagoger upplever sin syn pÄ höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkliga utveckling och samspel i en lÀrandesituation. Vi vill Àven undersöka om det finns olika omstÀndigheter som eventuellt skulle pÄverka höglÀsningssituationen sÄsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika Äldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollÀrare.

BAKGRUND: Som lÀrarstudent har jag pÄ mina vfu-placeringar uppmÀrksammat hur en del elever har svÄrt att förstÄ det lÀsta, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturlÀsning. NÀr jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, vÀckte det mitt intresse, att undersöka detta nÀrmare. Med hjÀlp av litteratur och aktuell forskning pÄ omrÄdet, försöker jag klargöra hur lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse definieras enligt litteraturen. UtifrÄn litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur lÀsförstÄelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell lÀsforskning föresprÄkar pÄ omrÄdet.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Detta examensarbete Àr utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; dÀr enkÀtundersökningar vid tvÄ gymnasieskolor utgör grunden för sjÀlva analysen. Studien har sökt utröna instÀllningar och attityder hos elever och lÀrare pÄ frÄgor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frÄgan Àr huruvida instÀllningen till fusk bland elever och lÀrare Àr avhÀngig yttre faktorer? (Till yttre faktorer rÀknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet anvÀnds enkÀtformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhÄllits, har analyserats och tolkats med utgÄngspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, frÀmst angÄende sprÄket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjÀlp svaren frÄn 98 gymnasieelever i Ärskurs 1-3 vid sÄvÀl praktiska som teorietiska program.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur Ätta andraklassare vÀljer att bygga dÄ de stÀlls inför tvÄ olika miljöer. Jag undersöker saken genom tvÄ observationer, och kompletterar med tvÄ gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn dÀr barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och hÀftmassa. NÀr jag observerar barnen och deras val av bygge mÀrker jag om de vÀljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de vÀljer att titta pÄ andras byggen, det som jag i den hÀr undersökningen benÀmner att tillÀmpa konformitet. Min strÀvan Àr att se vilka faktorer som pÄverkar barnen att vÀlja det konstruktionssÀtt som de anvÀnder.

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror pÄ att eleverna inte har tillrÀcklig begreppsförstÄelse eller att begreppsmodellerna inte Àr tillrÀckligt utvecklade. Resultatet visar att det Àr av stor vikt att eleverna skapar sig en bÀttre förstÄelse av matematiska begrepp, för att kunna fÄ större matematisk förstÄelse. VÄr begreppsbildning som Àr en process om hur vi lÀr oss nya begrepp eller fÄr ytterligare kunskap om tidigare begrepp Àr av intresse för lÀrare dÄ studier visar att vi inte har tillrÀcklig kunskap. Denna uppsats har fokus pÄ hur vi kan anvÀnda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande tvÄ frÄgestÀllningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor:1) Hur kan begreppskartor anvÀndas inom matematikundervisningen?2) Vilka möjligheter/svÄrigheter kan det finnas med att anvÀnda begreppskartor?I denna studie anvÀnds tvÄ teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlÀrningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlÀrning vilket inkluderar hans tre matematikvÀrldar.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudomrÄdet SMDI vilket inbegriper sprÄkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingÄr i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förstÄelse för hur elevers samtal skapar text i skÀrmbaserad undervisning, det vill sÀga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur lÀraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, Àr av kvalitativ karaktÀr. Metoden Àr deltagande observation.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frÄgor som lÀraren, under matematikundervisningen, stÀller beroende pÄ vilken klassrumssituation som rÄder. Vi ville undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter kring anvÀndningen av frÄgor beroende pÄ om lÀraren befinner sig i en helklassundervisning jÀmfört med om lÀraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. MÄnga lÀrare anvÀnder slutna frÄgor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frÄgeteknik för att frÀmja elevers sprÄkutveckling. Forskning visar pÄ att öppna frÄgor frÀmjar elevens sprÄkutveckling dÄ de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig pÄ Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas sprÄkutveckling.

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.