Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till..

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

This essay aims to investigate how students raised in Jehovah's Witnesses have experienced their career counseling during their middle and high school education. My main objectives are, based on the testimonies of former Jehovah's Witnesses, to investigate how career counselors can find a strategy to approach these students in a non-threatening way. I also try to take into account the contextual elements which are of great importance when counseling students raised as Jehovah's Witnesses. A qualitative study has been carried out with five informants with a background in the movement. The material has then been analyzed using a qualitative, narrative method.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga.

Varje år skrivs 110 000 barn in på sjukhus i Sverige. Mötet med sjuksköterskan är av stor betydelse för barnens upplevelse av vården. Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö. Barnen i denna studie var mellan 4-18 år. Den utförda studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundades på åtta vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.