Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

BAKGRUND:Vi har under vÄr utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger bÄde i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper nÀr det gÀller lÀs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan kÀnner vi ocksÄ ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder sÄ att vi kan hjÀlpa ochförebygga barns lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har vi vÄr bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta omrÄde som vi sedan försökt koppla till vÄr resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda pÄ hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med lÀs- ochskrivutveckling. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av Àr följande :? Vilken betydelse har lÀs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad Àr gemensamt i pedagogers arbetssÀtt?METOD:Vi har valt metoden intervju som Àr en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vÄr forsknings ansats för att ta reda pÄ respondenternas tankar.

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.

Barns förestÀllningar kring naturens olika fenomen Àr mÄnga. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag Àr övergÄngen frÄn dag till natt och tvÀrtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hÀnger samman, Àr det viktigt att lyssna pÄ deras förestÀllningar för att sedan bygga vidare pÄ dessa. För att ta reda pÄ barns förestÀllningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i Ärskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förstÄelse för att solen, mÄnen, jorden och andra planeter Àr i stÀndig rotation.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Uppsatsen Àr en rÀttssociologisk studie som syftat till att undersöka hur vÄld som uppges utfört av mammor belyses i vÄrdnadstvister. Studien söker Àven ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vÄrdnad nÀr det förekommer uppgifter om mammors utövande av vÄld mot pappan eller barnen. Svensk rÀtt rörande vÄrdnad redovisas, en kort historik av vÄrdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av vÄld. Undersökningen bestÄr av sju tingsrÀttsdomar samt en dom frÄn Högsta domstolen.

Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill ocksÄ fÄ insikt i hur pedagoger förstÄr möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vÄrt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, dÄ sampelet mellan pedagogernas förhÄllningssÀtt och den fysiska miljön Àr det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen anvÀnde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frÄgor, nÀr vi intervjuade fyra pedagoger pÄ en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgÄr ifrÄn barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med barn men med utgÄngspunkt frÄn barns egna fotografier pÄ de platser de helst leker. IntervjufrÄgorna Àr öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas dÀr.Resultatet visade att barnen helst lekte pÄ platser dÀr det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsÀttning för konstruktionslek samt platser dÀr material fanns tillgÀngligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. NÄgot som Àven tydliggjordes var att barn Àven valde dessa platser pÄ grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i nÀrheten av vuxna.NÄgot som kommer att diskuteras i studien Àr hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgÄr frÄn att det kan finnas förbestÀmda tillskrivningar i handlandet/leken pÄ platsen..

Svenska elevers lÀsförstÄelse minskar och vÄra barns intresse för böcker och lÀsning likasÄ, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning anvÀnds som metod inom förskolan, samt att fördjupa förstÄelsen för vilken betydelse höglÀsning anses ha för barns sprÄkutveckling. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning i förskolan pÄ mÄnga sÀtt kan bidra till att öka barns sprÄkliga medvetenhet, samt vara en förutsÀttning för deras fortsatta sprÄkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning pÄ vikten av engagerade och pÄlÀsta pedagoger som kan vÀgleda och hjÀlpa barnen pÄ sin vÀg till lÀslust och lÀrande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkÀter besvarade av 72 pedagoger pÄ sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om att höglÀsningen har positiva effekter pÄ barns sprÄkutveckling. HöglÀsning Àr till övervÀgande del en planerad aktivitet men Àven en spontan sÄdan.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

SprÄksvÄrigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation pÄ neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och ChildrenŽs Communication Checklist (CCC) Àr instrument som anvÀnds för att uppmÀrksamma eventuella brister i kommunikations- och sprÄkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) Àr svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 Är gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 förÀldrar deltog i studien.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker kring fenomenet samling. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur musik skulle kunna anvÀndas i samlingar. För att ta reda pÄ detta delades enkÀter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att fÄ exempel pÄ hur musik kunde anvÀndas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.