Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att utifrÄn bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollÀrares erfarenheter och tankar kring smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör Àmnet sÄ tabubelagt och svÄrt att bearbeta. Genom detta Àven lyfta fram barns rÀtt till integritet. Intresse fanns Àven av att fÄ fram vilken sorts kunskap som anvÀnds och vilken som egentligen krÀvs för att tillgodose barns sexuella utveckling pÄ bÀsta sÀtt. Utöver fokusgruppen anvÀndes ett intervjuunderlag som formulerats utifrÄn syftet med arbetet och som tvÄ förskolechefer svarade pÄ.

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i den elektroniska mobbningen utifrĂ„n de fyra klasser dĂ€r jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgĂ„ inom Ă€mnet. Som utgĂ„ngspunkt för detta utgĂ„r jag ifrĂ„n följande frĂ„gstĂ€llningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrĂ„n mina enkĂ€tfrĂ„gor och tidigare forskning? Hur kan man som lĂ€rare och förĂ€lder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, bĂ„de moraliskt och rĂ€ttsligt, som lĂ€rare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis pĂ„ tidigare litteratur inom Ă€mnet. Men dĂ„ denna litteratur fortfarande Ă€r ganska fattig pĂ„ grund av att fenomenet fortfarande Ă€r relativt nytt, bygger studien Ă€ven pĂ„ en kvantitativ enkĂ€tundersökning gjord pĂ„ en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom Ă„rskurserna 7-9.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Arbetet undersöker hur omrÄden som döden, sorg och barns aktörskap gestaltas inom modern barnlitteratur. Studien bestÄr av en ideologianalys av Ätta bilderböcker som alla blivit utgivna under Ären mellan 1999 ? 2011. Syftet Àr att granska vilka kunskaper och vÀrderingar som kommer till uttryck i barnlitteraturen och hur dessa kan relateras till den forskning som idag existerar om barn i sorg och barns förstÄelse om döden. Undersökningens fokus kommer vara hur det krisdrabbade barnet skildras i böckerna och vilken syn pÄ barnet som förmedlas.    Ideologianalysen genomförs med analysverktyget parametrar.

Syftet med vÄr C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvÄrigheter hos barn Àr, vad det kan bero pÄ och vad pedagoger kan göra för att hjÀlpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vÄr C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. DÀrefter intervjuade vi tre förskollÀrare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svÄrigheter som kan förekomma samt hur förskollÀrare kan arbeta med barn som har nÄgon form av uttalssvÄrigheter.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

VÄrt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lÀrande och lÀrarens uppdrag. Vi vill ge en förstÄelse om vilka förmÄgor som lÀrarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkÀter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i Ärskurs 1 för att fÄ en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska kÀnna sig trygga med de Àldre eleverna. UtifrÄn elevintervjun visade det sig ocksÄ att eleverna i förskoleklass tycker att det Àr roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjÀlper dem.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje och vilken innebörd rörelseglÀdje har för dem. Ur ett hÀlsoperspektiv Àr det viktigt att mÀnniskan Àr fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse Àr att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berÀttat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingÄtt i ett hÀlsoprojekt pÄ högskolan i Halmstad.

Titel: SprÄklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete pÄ tvÄ förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, pÄ tvÄ olika förskolor med totalt 42 barn i Äldrarna tre till fem Är. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att försöka skapa förutsÀttningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lÀrande med inriktning mot sprÄklig medvetenhet och barns skriftsprÄksutveckling. Vi har ocksÄ ett kunskapsmÄl för vÄr uppsats, som Àr att bidra till kunskap och skapa förstÄelse för hur man pÄ ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sÀtt kan arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som frÀmjar denna medvetenhet. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling genom att aktivt arbeta med sprÄklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns sprÄkliga medvetenhet pÄ ett konkret och lekfullt sÀtt. UtifrÄn vÄra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med sprÄket pÄ olika sÀtt.

Uppsatsens syfte har varit att se hur tvÄ olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi Àven betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet pÄ de tvÄ förskolorna samt intervjuer av tvÄ pedagoger som arbetar dÀr. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vÄrt Àmne. Arbetet visar att pedagogens roll Àr avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

JÀmstÀlldhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn pÄ lika villkor oavsett barnens kön. Vi Àr intresserade av hur könsroller framkommer utifrÄn de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att fÄ en förstÄelse om barnens samt pedagogernas Äsikter utifrÄn begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr bÄde observationer och intervjuer har anvÀnds som en datainsamlingsmetod.

Syftet med vÄr C-uppsats Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom intervjuer med lÀrare pÄ förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur förskolepedagoger ser pÄ och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet anvÀnder musiken bÄde som medel och metod för att stimulera utvecklingen av sÄvÀl sprÄk som motorik.