Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

VÄr problemprecisering lyder; Hur reagerar barn under deras vilostund pÄ förskolan till olika sorters musik? Finns det nÄgon musik som Àr mer fördelaktig? Hur anvÀnds musik under vilostunden pÄ förskolan? UtifrÄn dessa meningar har vi gjort vÄr studie för att medvetandegöra musikens anvÀndning under vilostunden pÄ en förskola. Litteraturen behandlar barns behov av vila och hur musik pÄverkar mÀnniskan. DÀr har vi funnit att musik pÄverkar mÀnniskor utifrÄn deras erfarenheter och kÀnslor, Àven att harmonisk musik Àr mer fördelaktig till vila. Vi har intervjuat tvÄ förskolepedagoger och gjort sex observationer pÄ barns vilostund pÄ förskolan.

VÄrt syfte med studien var att beskriva hur förskollÀrare anvÀnder dans och drama för att frÀmja barns lÀrande. Vi ville Àven nÄ djupare i detta syfte med tre forskningsfrÄgor som var att nÄ förskollÀrarnas intentioner med att anvÀnda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utstrÀckningar samt vilket lÀrande förskollÀrarna ansÄg finnas i dans och drama. UtifrÄn detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare som var verksamma i en kommun i Norrbottens lÀn. Studiens resultat visade att förskollÀrarna fann mÄnga fördelar i dans och drama för att frÀmja barns lÀrande, frÀmst utifrÄn ett syfte med Àmnena som medel för att nÄ ett lÀrande i ett annat Àmne. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÄg en nÀra koppling mellan de tvÄ Àmnena som undersöktes samt att osÀkerheten de kÀnner i utövandet av Àmnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna anvÀnds eller inte.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ studie undersöka förskollÀrares syn pÄ relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmÄga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrÄn SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjÀlp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmÄga och lÀrande har resultatet gÄtt att bearbeta och förstÄs ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollÀrare menar att fysisk aktvitet Àr detsamma som att barn rör pÄ sig.

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda pÄ hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn pÄ samspel genom lek. VÄr undersökning som Àr kvalitativ, bestÄr av sex olika observationer som vi gjort pÄ tvÄ olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vÄrt datamaterial har vi kommit fram att det Àr skillnad mellan de Àldre och de smÄ barnens lek.

Bakgrunden till uppsatsen Àr en analys av en satsning pÄ vuxenutbildning. Utbildningens omfattning vÀcker frÄgan om hur SkÄne lÀn, AMI och LÀnsarbetsnÀmnden i Malmöhus lÀn som stÄr bakom projektet, förmÄr att ta hand om de vuxna som antrÀder utbildningen. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn vuxnas upplevelse av sitt lÀrande som sker inom ramen för ett projektarbete, analysera deras förhÄllningssÀtt till studier och lÀrande. FrÄgestÀllningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehÄll? Uppsatsen Àr en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande nÄgra utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via projektarbetet under vÄrtermin 2005.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ?Jag leker inte, jag jobbar. Fast pÄ lÄtsats.? En studie om barns lek utomhus.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rÀtt att bilda egna Äsikter och fritt uttrycka dem i alla frÄgor som rör barnet, och dessa Äsikter ska tas pÄ allvar. FörstÄelsen av vad det innebÀr att ha ett barnperspektiv har Àndrats pÄ senare Är och differentierats i tvÄ betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hÀnsyn till barns villkor och verka för barnens bÀsta och barns perspektiv innebÀr att barns Äsikter och synsÀtt tas pÄ allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast Àr med pÄ bild i projekt utan att ha nÄgot egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfÀrskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som Àr mest framtrÀdande.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation anvÀnds för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet Àr att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och den metod som har anvÀnts Àr av kvalitativ art. Resultatet vi fÄtt fram redogör dÀrför inte för en absolut sanning utan för de tvÄ intervjuade pedagogernas erfarenheter och vÄr tolkning av dessa. Informanterna Àr tvÄ pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.