Titel: TevevÀrlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lÀrarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i mÄnga barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper Àr stort. En frÄga som ofta kommer upp Àr hur detta pÄverkar vÄra barn och vilka konsekvenser det kan fÄ. Syftet med min undersökning Àr att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien Àr av kvantitativ modell och utförd med hjÀlp av enkÀtfrÄgor.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersÀttning kan vÀlja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, nÄgot privat assistansbolag eller sjÀlv anstÀlla sina personliga assistenter.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa Àmnet utifrÄn 4 olika frÄgestÀllningar:·         Vilken möjlighet till sjÀlvbestÀmmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vÀnskapsrelationer?·         Hur upplevs det Àr att ha andra relationer med assistent nÀrvarande?·         Vilka strategier anvÀnds för att den personliga assistansen ska fungera sÄ bra som möjligt i vardagen? I studien anvÀnds halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fÄnga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och tvÄ killar i Äldern 18-26 Är som alla har personlig assistans.  UtifrÄn tidigare forskning fokuserar studien pÄ sjÀlvbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande nÀr man har personlig assistans och pÄ funktionshindrades strategier i vardagen.

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Tysta och blyga barn Àr ofta de som lÀmnas Ät sidan eller fÄr vÀnta med att fÄ sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog Àr det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig sjÀlva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och nÀr blir insocialisering ett vÀrde som bör överordnas barnets fria val?I denna essÀ undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstÄ dessa barns behov och förhÄlla mig till dem utifrÄn begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bÀsta. Jag kommer att utgÄ frÄn nÄgra problem frÄn min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjÀlp av olika synsÀtt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.

Bakgrund: Diabetes typ 1 Àr en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar mÄnga unga vuxna. Diabetes typ 1 innebÀr att kroppen har brist pÄ insulin och behandlingen av sjukdomen Àr alltid insulin. För den drabbade krÀvs ansvar för att kunna hantera sjukdomen sÄ optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvÄrden vid diabetes typ 1 ger begrÀnsningar i det vardagligalivet. DÀrför Àr det viktigt att som vÄrdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram nÄgra barns egna tankar om lek och vÀnskap och undersöka vad dessa vÀrderingar och konkreta handlingar kan sÀga om a) skillnader och likheter över kulturgrÀnser, b) hur barnen upplever och pÄverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan sÀga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien Àr komparativ och gÀller barn i Sverige och Brasilien.Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor frÄn respektive land.Studien vilar pÄ en kombination av teoretiska och begreppsmÀssiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förstÄelsen av lek.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och förÀldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information Àr minst lika viktig att ge till barnets förÀldrar/anhöriga. Uppsatsen Àr baserad pÄ 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi tvÄ teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrÄn utvecklings och ÄldersnivÄ.

SprÄket Àr en del av mÀnniskan och utan ett utvecklat sprÄk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleÄldern Àr utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lÀra lÀgger grunden för ytterligare lÀrande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien Àr att se hur pedagoger arbetar med barn i Älder 1-3 Är för att stimulera deras sprÄkutveckling. Vi utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras sprÄkliga medvetenhet?Hur anvÀnder sig pedagoger av sprÄket för att stimulera barns sprÄkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande sprÄkmiljö?För att svar pÄ dessa frÄgestÀllningar sÄ gjorde vi observationer pÄ pedagoger i förskolan.

I förskolan möts ofta barn med sprÄkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med sprÄket för att motverka sprÄkstörning. Genom rÀtt stimulans kan barnets utveckling förbÀttras. Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka möjligheter och svÄrigheter det finns i arbetet med barn med sprÄkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avlÀsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om sprÄket och dess betydelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.