The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte Àr att studera pedagogers syn pÄ den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks ocksÄ om det finns nÄgra skillnader i utemiljön beroende pÄ om förskolan Àr belÀgen i stadsmiljö eller utanför tÀttbebyggt omrÄde. Ytterliggare ett syfte Àr att fÄ en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssÀtt Àr utifrÄn den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar pÄ sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna Àr belÀgna i stadsmiljö och de andra tre Àr belÀgna utanför tÀttbebyggt omrÄde.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av nÄgra barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgÄngspunkterna fokuserades pÄ barns genusskapande utifrÄn de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers pÄverkan pÄ barns genusskapande gavs ocksÄ. Forskningsmetoden som anvÀndes var kvalitativ, bl.a. beroende pÄ att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades Ätta barnböcker dÀr det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men ocksÄ att det förekom flera exempel dÄ könsstereotyperna bröts.

Bilden har stor betydelse för barns talsprÄksutveckling. I denna uppsats undersöks hur nÄgra pedagoger i fyra olika förskoleklasser anvÀnder sig av bilden för att frÀmja en talsprÄksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden ÄskÄdliggörs nÄgra olika övergripande arbetsmetoder dÀr man anvÀnder sig av bilder för att frÀmja detta: Tematiskt arbetssÀtt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka Àr utformade för att utveckla barns sprÄkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna anvÀnds olika verktyg som samtal, berÀttande och datoranvÀndning för att frÀmja en talsprÄksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfÀllen.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppvÀxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha pÄverkat den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrÄn Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram Àr att identiteten förhandlas utifrÄn individens sociala omgivning i en stÀndigt pÄgÄende process. Resultatet indikerar att respondenterna sjÀlva anser att det finns en pÄverkan genom uppvÀxtmiljön som kan bero pÄ förÀldrarnas högre utbildningsnivÄ. Det framhÄlls av respondenterna att det Àr flera faktorer Àn uppvÀxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning; frÀmst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgÄngen..

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns lÀrande. Studien belyser Àven förskolans uppdrag vad gÀller det livslÄnga lÀrandet. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas ur det sociokulturella perspektivet. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om huruvida förskolans och förÀldrarnas syn pÄ lÀrande, sammanfaller eller skiljer sig Ät. Genom att öka medvetenheten hos pedagogerna i förskolan om förÀldrars syn pÄ barns lÀrande kan mötet mellan familj och förskola stÀrkas.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollÀrare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lÀrande.För att fÄ kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frÄgor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebÀr. FörskollÀrarna har ett positivt synsÀtt till dokumentation. Det finns en vilja och strÀvan att utveckla arbetet med dokumentation.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.