Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lĂ€rare kan stimulera barns sprĂ„kutveckling genom olika verktyg, sĂ„som sagor, höglĂ€sning, rim och ramsor, lek och sprĂ„klekar. Även kommunikation och begreppet sprĂ„klig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att studera lĂ€rarnas syn pĂ„ sprĂ„klig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet Ă€r att undersöka hur lĂ€rarna menar att de arbetar medsprĂ„klig stimulans, för att barns sprĂ„kutveckling ska gynnas.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i tvĂ„ olika kommuner bĂ„de ifrĂ„n förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jĂ€mföra de bĂ„da verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns pĂ„ sprĂ„kstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att sprĂ„kutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lĂ€rarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnssprĂ„kutveckling.

This essay is an examination of the examples in Kant?s Critique of Judgement. The examples which I have focused on all converge in an idea of wildness. These examples of the beautiful are illuminated by a culture-historical perspective, where the literary and scientific travelogue genre is of great importance. Apart from being exegetic and culture historical, my method is also analytic.

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptÀcka matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptÀckas i deras lek genom videoobservation. VÄr undersökningsgrupp har bestÄtt av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur man kan upptÀcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det Àr samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehÄllet i barns lek. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad Àr det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi anvÀnt oss av Àr videoobservation och kvalitativ intervju.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhÄllningssÀtt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av följande huvudfrÄgor: varför anvÀnds barnlitteratur i förskolan?, hur förhÄller sig pedagogen till barnböckerna pÄ förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vÄrt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhÄllningssÀtt och Àr medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lÀrande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen Àr ett mycket bra verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling, förstÄelse och fantasi.

SyftetSyftet med studien belyser hur nĂ„gra lĂ€rare i en förskoleverksamhet resonerar om hinder och möjligheter nĂ€r det gĂ€ller barns flersprĂ„kighet. Följande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r centrala i undersökningen: ? Vilken syn pĂ„ barns sprĂ„kutveckling har pedagogerna?? Hur anser pedagogerna att man bĂ€st utvecklar barns tvĂ„sprĂ„kighet? MetodUndersökningen Ă€r kvalitativ, dĂ€r datainsamlingsmetoden Ă€r halvstrukturerade intervjuar. Åtta stycken intervjuer med förskolepedagoger pĂ„ tvĂ„ olika förskolor ligger till grund för undersökningen.ResultatResultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att sprĂ„k och sprĂ„kutveckling Ă€r av stor betydelse och dĂ€rför ges stor plats i verksamheten. SprĂ„klig stimulans i vardagen framhĂ„lls som extra viktigt.

Bakgrund:SmÄ barn spenderar mycket tid i förskolan dÀrav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de smÄ barnens behov och intresse. SmÄ barn upptÀcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar pÄ att smÄ barn lÀr sig pÄ annat sÀtt Àn vad barn över tre Är gör.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig kring lÀrandemiljö för smÄ barn (0-3 Är) i förskolan. PÄ vilket sÀtt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för smÄ barns lÀrande?Metod:För att ta reda pÄ hur pedagogers tankegÄngar ter sig har vi anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rÀtt till god hÀlsa och rÀtt till sjukvÄrd, som Àven innefattar tandvÄrd. Sveriges tandvÄrdslag beskriver hur tandvÄrden ska ge vÄrd pÄ lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvÄrd till och med 19 Ärs Älder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies Àr den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i vÀrlden och förebyggande insatser som goda kost- och egenvÄrdsvanor, fluor och regelbunden tandvÄrd Àr avgörande.Syfte: Syftet Àr att beskriva hur förÀldrars socioekonomiska faktorer pÄverkar barns orala hÀlsa.FrÄgestÀllningar: Vilken betydelse har förÀldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hÀlsa?Metod: En litteraturstudie baserat pÄ vetenskapliga studier frÄn databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hÀlsa kan pÄverkas av förÀldrarnas socioekonomiska faktorer.

Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

En studie i om handdockan kan stÀrka den matematiska förstÄelsen och hur pedagoger skulle kunna anvÀnda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lÀrande i matematik. Vi valde att fokusera pÄ en geometrisk form, rektangeln. VÄrt arbetssÀtt har bestÄtt av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i tvÄ helt skilda förskolor men har gjorts pÄ liknande sÀtt och med samma frÄgestÀllningar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone.