Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, sprÄk och lÀrande. Intervjustudie av förskollÀrares syn pÄ musik som metod för sprÄkutveckling. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollÀrarna pÄ musik- och sprÄkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till sprÄk. FörskollÀrarnas arbetsplatser ligger pÄ tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet Àr att belysa hur förskollÀrarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns sprÄkutveckling.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. Metoderna jag anvÀnt mig av Àr filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkÀter. I studien observerades barn för att ta reda pÄ hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda pÄ möjligheterna kring hur materialet lego kan stÀrka och utveckla barns matematiklÀrande. NÄgra barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förstÄelse.

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vad mÄn de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar smÄ barns musikalitet. Med smÄ barn menas ett- och tvÄÄringar vilka inte Ànnu har ett verbalt utvecklat sprÄk vilket gör att kroppssprÄket blir en viktig del för att förstÄ smÄ barns vilja och behov. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnds i form av gruppintervjuer och observationer dÀr ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans Àn vad var och en skulle kunna bidra med. PÄ sÄ sÀtt kunde en djupare förstÄelse nÄs och observationerna bidrog Àven till denna djupa förstÄelse. Studien visar pÄ att det finns en förstÄelse för smÄ barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mÄn tillvaratas och utvecklas..

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse och mer kunskap om förskollÀrares syn pÄ lek. Mina frÄgor Àr: Vad Àr lek och vad Àr lÀrande enligt förskollÀrare? Hur anvÀnder sig förskollÀrare leken för att utveckla barns lÀrande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollÀrare frÄn en förskola. UtifrÄn mina frÄgestÀllningar visar resultatet att: Leken Àr lÀrande av det vardagliga livet. Leken Àr frivillig och ska vara rolig.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lÀrande. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Vi har genom vÄr utbildning fÄtt lÀra oss vad som förvÀntas av oss nÀr vi kommer ut i arbetslivet som blivande lÀrare. Vi har utgÄtt frÄn ett genus/klass/etnicitetsperspektiv nÀr det gÀller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lÀrande och utveckling har spelat en central roll.

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka de sprÄkliga svÄrigheter som fyra spansktalandepersoner frÄn samma familj möter nÀr de lÀr sig svenska som ett andrasprÄk och att se om devuxnas sprÄkbruk skiljer sig frÄn barnens. Undersökningen omfattas av fem sprÄkligaaspekter. För att uppnÄ detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med varoch en i familjen dÀr alla har fÄtt berÀtta om sig sjÀlva och svara pÄ personliga frÄgor.Mitt resultat visar att aspekterna tillÀmpning av inversionsregeln, placering av negation,uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster Àr svÄra församtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser frÄn det spanska sprÄketoch att negativ transfer Àr vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekterjÀmfört med de syntaktiska.

Synen pÄ höglÀsning har genom Ären förÀndrats, frÄn att till stor del ha varit ett hjÀlpmedel för gemenskap till att idag ses som nÄgot grundlÀggande för barns sprÄkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans lÀroplan, dÀr sprÄkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gÄng framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjÀrnan stimuleras, bland annat genom höglÀsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig Älder dÄ mycket av den intellektuella och sprÄkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fÄtt otillrÀcklig sprÄktrÀning under smÄbarnstiden har svÄrt att ta igen detta under uppvÀxten.