Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger pÄ olika förskolor ser pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lÀrande. Det finns lika mÄnga sÀtt att arbeta med barn som det finns förskolor, dÀrför kan det vara intressant att fÄ ta del av olika sÀtt att se pÄ utomhuspedagogik och pÄ vilket sÀtt olika pedagoger arbetar..

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas anvÀndning av Facebook samt om anvÀndandet kan leda till ett problematiskt anvÀndande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om anvÀndningen av Facebook kan relateras till vÀlmÄende samt psykologiska aspekter som sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan anvÀndningen av Facebook, en persons vÀlmÄende och sjÀlvkÀnsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt anvÀndande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgÄngspunkt anvÀndes tillsammans med en enkÀtundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar pÄ att mÀn anvÀnder Facebook mer Àn kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

I lÀroplanen för förskolan stÄr det bland annat att man ska strÀva mot att barnen utvecklar sin förmÄga att lyssna och berÀtta. Idag finns inga direkta krav pÄ lÀrande i förskolan samtidigt som förskolan ska vara en lÀrande miljö. Pedagoger mÄste dÀrför vara vÀl medvetna om hur deras arbete kan pÄverka barnen. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram pedagogers tankar i sitt arbete med höglÀsning i förskolan. I undersökningen har totalt sex pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor, svarat pÄ mina frÄgor genom kvalitativa intervjuer.

Med vetskap om barns lÄga intag av grönsaker bygger denna studie pÄ att ta reda pÄ barns instÀllningar till grönsaker och samtidigt undersöka serveringsformens betydelse. Vi vill ocksÄ knyta an till förskolans roll som förebild för barns framtida kostvanor och hur planering kring mÄltiden kan göras för att inverka positivt. Syftet med studien Àr att utforska förskolebarns instÀllningar till olika grönsaker samt serveringsformens betydelse för deras val.FrÄgestÀllningar? Vad har förskolebarn för olika instÀllningar om grönsaker?? Hur resonerar barnen kring serveringsformen nÀr de vÀljer grönsaker? ? Hur reagerar barnen vid introduktion av nya grönsaker?? Hur pÄverkas barnen av andra i sin omgivning i sina instÀllningar och val?? Var Àter barnen frÀmst olika sorters grönsaker?Studien har en utforskande design dÀr den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer har anvÀnts. MÄlgruppen Àr 5-6 Äringar och totalt tre fokusgrupper har genomförts med vardera fyra barn.

Den fria leken resulterar inte alltid i nÄgot konkret material sÄ som mÄnga andra styrda aktiviteter pÄ förskolan kan göra, vilket innebÀr att viss problematik kan uppstÄ. Bristande "bevis" pÄ att lÀrande har skett kan bland vÄrdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag pÄ förskolan och om de verkligen har lÀrt sig nÄgot. Tidigare forskning har visat att lek och lÀrande hÀnger samman och skapar förutsÀttningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmÀnheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lÀrande dÀr tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillÀgnas.SyfteSyftet Àr att ta reda pÄ förskollÀrares förestÀllningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad innebÀr den fria leken för barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare? Vad har förskollÀraren för roll och betydelse i barns utveckling och lÀrande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen hÀr undersökningen Àr en intervjustudie och Àr baserad pÄ en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebÀr att andra personers livsvÀrdar och synsÀtt hamnar i fokus.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flersprÄkighet. Samt att fÄ en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av intervju som metod dÄ vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskoleverksamheter. I resultatet framgÄr det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och instÀllning gentemot flersprÄkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling pÄ ett medvetet sÀtt. .

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Att relationen mellan barn och förÀldrar Àr viktig Àr vÀlkÀnt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvÀr och hur relationen till förÀldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och förÀldrar har stor betydelse för barns vÀlbefinnande Àr det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att undersöka vilka faktorer som hÀnger samman med goda relationer mellan barn och förÀldrar.Uppsatsen bygger pÄ material frÄn Statistiska centralbyrÄns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhÄllanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhÄllanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förÀlder hÀmtas frÄn barnintervjun.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Ämnet för examensarbetet Ă€r barns sexualitet och hur förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet Ă€r att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhĂ„llningssĂ€tt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollĂ€rare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förvĂ€ntas vi fĂ„ en uppfattning om det förhĂ„llningsĂ€tt som rĂ„der pĂ„ de tvĂ„ förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

Tidiga vuxenlivet prÀglas av oprövade miljöer och situationer. Detta stÀller höga krav pÄ individens perception, anpassningsförmÄga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gÄngen Àr krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden dÀr kan i förlÀngningen resultera i negativa hÀlsoeffekter. Syftet med denna enkÀtstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhÀlle Àr de barn vars förÀldrar avtjÀnar straff pÄ anstalter. Dessa barn mÄr ofta mycket dÄligt dÄ de tar pÄ sig skulden för att förÀldern Àr frÄnvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att trÀffa nÄgot av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt och ha beredskap för att kunna förstÄ barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att vi vill fÄ kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förÀlders fÀngelsevistelse.