Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Vi valde att genomföra en undersökning baserad pÄ intervjuer med syfte att undersöka hur lÀrare resonerar kring handskrivandets roll i förhÄllande till ny skrivteknik. BÄde lÀrare pÄ högskolenivÄ och som undervisar i förskoleklass medverkar i studien. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur resonerar lÀrare kring en korrekt pennfattnings betydelse för barns skrivförmÄga? Hur resonerar lÀrare om att anvÀnda datorer och andra skrivhjÀlpmedel i barns skrivande? VÄr undersökning kommer att belysas utifrÄn ett sociohistoriskt perspektiv.Uppsatsen tar upp Àmne som skrivundervisning i Sverige, definition av en korrekt pennfattning, styrdokument, barnet som skrivande person samt datorn i undervisningen. Vi finner det rimligt att frÄga hur korrekt pennfattning har betydelse för barns skrivförmÄga.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Titel: ?Barns bÀsta vid vÄrdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar frÄn tingsrÀtten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka konstruktionen av barns bÀsta i tingsrÀttens domar gÀllande vÄrdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar Àven om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bÀsta i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.FrÄgestÀllningar: Hur konstrueras barns bÀsta i domarna? PÄ vilket sÀtt kan man utlÀsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och Äterföreningsprincipen?Teoretiskt synsÀtt: Studien grundar sig pÄ ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt som prÀglar hela studien och Àven Äterfinns i studiens syfte och frÄgestÀllningar.Metod: Studien Àr en kvalitativ kÀllanalys dÀr domar frÄn tingsrÀtten angÄende vÄrdnadsöverflyttningar Àr den gÀllande kÀllan. De inhÀmtade domarna analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.

VĂ„r undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt sprĂ„kets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med sjĂ€lva undersökningen Ă€r hur pedagoger ser pĂ„ konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskollĂ€rare. Även sprĂ„kets betydelse för att hantera konflikter Ă€r centrala företeelser i vĂ„r undersökning. VĂ„rt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syftet med min studie Àr att undersöka ett antal kommunala förskolors sprÄkliga pedagogiska miljöer för att fÄ kunskap om vilka metoder nÄgra pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns sprÄk- och begreppsutveckling. Jag vÀljer att lÀgga fokus pÄ en central frÄgestÀllning: Vad menar pedagoger med sprÄkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att fÄ svar pÄ mina frÄgor vÀljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns sprÄk- och begreppsutveckling..

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

Min strÀvan med detta arbete har varit att sÀtta mig in i hur barns tÀnkande i moralfrÄgor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den pÄverkan vi utsÀtter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktÀr, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfrÄga:Hur kan barn i olika Äldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter mÄste barn göra för att de av inre övertygelse skall hÄlla sig till reglerna?.

Den hÀr uppsatsen undersöker avkodning hos vuxna lÀsinlÀrare med somaliska som modersmÄl. Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen har varit forskning om barns lÀsutveckling beroende pÄ att forskning om vuxnas lÀsinlÀrning fortfarande Àr begrÀnsad. Uppsatsens hypotes Àr att vuxna med somaliska som modersmÄl som lÀr sig lÀsa svenska följer liknande stegring i svÄrighetsnivÄer nÀr det gÀller avkodning som barn som lÀr sig lÀsa svenska. Avkodning har undersökts med hjÀlp av ett avkodningstest innehÄllande sex ordgrupper med tio ord i varje grupp. Orden Àr grupperade utifrÄn deras stavelsestruktur.