Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om skolbarn och vuxnas förstÄelse om mobbning i grundskolans lÀgre Äldrar och deras förstÄelse kring mobbning i olika verklighetsbaserade mobbningssituationer. I arbetet anva?nde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer som utfördes i grupp med elever och enskilt med deras klassförestÄndare. VÄrt resultat visade att lÀrarna ansÄg att krÀnkande behandling mÄste ske upprepande gÄnger av en eller flera personer fo?r att det skall kunna definieras som mobbning.

Pedagoger har ett uppdrag som innebÀr att de ska arbeta med etiska vÀrden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhÄllningssÀtt och uppfattning av barns lÀrande en stor roll.     VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att ta reda pÄ innebörden av etiska vÀrden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lÀr sig dessa. ForskningsfrÄgorna Àr: Vad innebÀr etiska vÀrden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lÀr barn etiska vÀrden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    VÄr undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger pÄ fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrÄgan om innebörden av etiska vÀrden och normer var en vÀldigt svÄr och komplex frÄga för pedagogerna att besvara dÄ etiska vÀrden och normer bestÄr av sÄ oerhört mycket som kan delas in i mÄnga olika begrepp och synsÀtt.

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.

Vi anser att barns utelek Àr ett intressant Àmne och vi upplever efter vÄr praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken Àr mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral dÄ barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar vi har samt att fÄ kunskaper och idéer till att frÀmja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjÀlp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vÄr mer begrÀnsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö dÀrför har betydelse för hur barnens lek ser ut..

I tidigare forskning visas ett samband mellan framstÀllningen av kvinnor i media och kvinnors sjÀlvbildsuppfattning. Studier har Àven gjorts med fokus pÄ mÀn dÀr ett samband mellan media och mÀns sjÀlvbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framstÀllning av ideala modeller och unga vuxnas syn pÄ kroppslig sjÀlvbild, samt hur mediaanvÀndning skiljer sig mellan könen och om anvÀndningen har en effekt pÄ kroppslig sjÀlvbild. En enkÀtundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 mÀn) i Älder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkÀt med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkÀt utan bilder.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

Syftet med vÄr studie var att beskriva förskollÀrares arbete med att frÀmja utvecklingen av barns kommunikation i förskolan. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod. VÄrt urval bestod av fyra verksamma förskollÀrare vid tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna arbetar med att frÀmja barns utveckling och lÀrande genom att stödja och stimulera barns kommunikation pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna beskriver sin egen pedagogroll som en viktig del i barns kommunikationsutveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn anvÀnder sig av förskolegÄrden i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material anvÀnder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer pÄ förskolegÄrden eftersom det i dag finns fÀrre möjligheter att lÀmna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar pÄ att förskolegÄrdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum pÄ förskolegÄrden och bÄde naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas.

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

Medicinska procedurer hos barn Àr ofta förknippade med smÀrta, oro och rÀdsla. Det Àr en viktig utmaning för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att reducera smÀrta, oro och rÀdsla, eftersom barn annars utsÀtts för onödigt lidande. Syftet med litteraturstudien var att sammanstÀlla erfarenheter om hur smÀrta, oro och rÀdsla kan lindras i samband med en medicinsk undersökning eller behandling av barn. För att svara mot syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt dÀr artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats integrerades. Resultatet baserades pÄ en analys av 18 vetenskapliga artiklar och bestod av tre ÀmnesomrÄden: sjuksköterskors roll och betydelse, förÀldrars roll och betydelse samt faktorer som kan pÄverka.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.