Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Denna studie Àr en liten undersökning om barns kroppssprÄk samt barns kroppsliga uttryckssÀtt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur barns olika uttryckssÀtt kan tolkas utifrÄn en gemensam situation. I studien försöker vi Àven ta reda pÄ vilket sÀtt vi kan förstÄ barnens uttryckssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi anvÀnder oss av videokamera. FrÄn det inspelade materialet vÀljer vi sedan ut tvÄ sekvenser som vi sedan analyserar.

Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna fÄ en förstÄelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn pÄ miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ tvÄ förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebÀr att vi hade en frÄgelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrÄgor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn Àr fingerade och kommer i texten att benÀmnas som förskolan BlÄkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan GlÀntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Detta Àr ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frÄgan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestÀmma och hur tÀnker barnens förÀldrar om utformningen?Syftet med undersökningen Àr att belysa barns rum hemma. Med utgÄngspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och pÄ sÄ sÀtt kan ocksÄ en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlÀngningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och lÄter barn vara medskapare av miljö. Det Àr viktigt att betona att det bara Àr en barnrumsdiskurs bland mÄnga.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och i modersmÄlet samt hur de ser pÄ miljöns betydelse för dessa barns sprÄkutveckling. För att fÄ en djupare förstÄelse för pedagogernas resonemang valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollÀrare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska omrÄden i Malmö genomfördes. Jag har Àven genomfört observationer pÄ samma förskolor vid tre olika tillfÀllen. Undersökningens frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna för att frÀmja tvÄsprÄkiga barns lÀrande? GÄr det att iaktta variation nÀr det gÀller antalet tvÄsprÄkiga barn avseende förskolans arbetssÀtt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska och modersmÄlet? Undersökningens utgÄngspunkten har varit sociokulturella teorier.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jÀmföra bÄde barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan anvÀnts som metod. Materialet frÄn studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att fÄ en djupare förstÄelse om lekens betydelse.  Resultatet frÄn studien visar att man kan se bÄde likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken Àr viktig för barnen av olika anledningar.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Vi har valt att studera hur sagolÀsning frÀmjar barns sprÄkutveckling iförskolan. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om och hur pedagogeranvÀnder sig av sagor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. För att ta reda pÄdetta har vi intervjuat fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. DefrÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: I vilket syfte anvÀnds sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att frÀmja barnssprÄkutveckling?Det Àmne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, dÀr olikaforskare och vetenskapsmÀn ger sina Äsikter och tankar om sagan somhjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Den hĂ€r studien beskriver kritiska hĂ€ndelser och vad som pĂ„verkat lĂ€roprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan tvĂ„ olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer frĂ„n olika arbetsplatser trĂ€ffades vid sju tillfĂ€llen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien Ă€r att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar pĂ„ vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande hĂ€ndelser under lĂ€roprocessens gĂ„ng samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna sjĂ€lv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-hĂ€ndelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har anvĂ€nts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, SamhörighetskĂ€nslan, Energitappet och SjĂ€lvkĂ€nslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lĂ€rande och dĂ„ i synnerhet vuxnas lĂ€rande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lĂ€randeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lĂ€rprocessen och skapat förutsĂ€ttningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och dĂ€rmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en kĂ€nsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan förÀldrar och pedagoger. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har förÀldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgÄr frÄn en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primÀrmaterialet Àr observationer dokumenterade med fÀltanteckningar. Studiens resultat visar hur det Àr mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sÀllan barnen.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.