Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkÀtundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen Àr hos barn i tio- till tolvÄrsÄldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser pÄ och tÀnker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som Àr bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för mÀnniskan..

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande. Ett sÀrskilt fokus var hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svÄrigheter de möter i den. Metoden som anvÀnds var kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. UtifrÄn en sammanstÀllning av intervjuerna gjordes jÀmförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning bÄde i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.

SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse höglÀsning har för barn i förskolan och deras sprÄkutveckling och ta reda pÄ vilka pedagogiska metoder pedagoger anvÀnder för att stimulera sprÄkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos pedagogerna om att höglÀsning Àr viktigt för barns sprÄkutveckling. Litteraturen belyser ocksÄ hur betydelsefull höglÀsning Àr för sprÄkutvecklingen. DÀrför har pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gÀller att delge barnen god litteratur via höglÀsning..

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka nÄgra pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan pÄverka barns benÀgenhet att samarbeta och pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berÀttar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som pÄverkar barns förmÄga attsamarbeta. Dessa Àr miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mÄl samt de vuxnasförhÄllningssÀtt.

Bakgrund:Det Àr viktigt att barn fÄr en tillgÄng till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjÀlp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika omrÄden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte Àr att belysa nÄgra pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollÀrare anvÀnder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand anvÀnder pedagogerna litteratur för attfrÀmja barns sprÄkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmÄga. BöckeranvÀnds ocksÄ i verksamheten till en viss del för att skapa förÀldrasamverkan.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

Den hÀr studien inriktar sig pÄ förskollÀrares syn angÄende barns rörelse i förskolan. Syftet Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare ute pÄ tvÄ förskolor i SkÄne har angÄende barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola som har tillgÄng till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta Àr att jÀmföra förskolorna för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter kring synen pÄ barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har nÄgon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger pÄ Àr kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn vardera förskola, och Àven observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

I denna studie ville jag undersöka vad förskolelÀrare har för uppfattning om barns lÀrande i utomhusmiljö och hur de tror att miljön pÄverkar barns lÀrande. Jag ville Àven studera hur förskolebarn och förskolelÀrare anvÀnder sig av förskolegÄrden ur ett lÀrandeperspektiv. Jag valde att intervjua fem förskolelÀrare och att observera förskolelÀrare och förskolebarn pÄ deras förskolegÄrd vid tre olika tillfÀllen. I genomförandet av arbetet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av studien visar att förskolelÀrare anser att utemiljön Àr mycket viktig för barns lÀrande dÄ utomhusmiljön erbjuder mÄnga utmaningar dÀr barnets behov av rörelse, lek och lÀrande tillfredstÀlls.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda pÄhur individen och de sociala relationerna pÄverkas av att unga vuxna bor hemmalÀngre. Med hjÀlp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter sÄsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrÄn, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan pÄverka unga vuxnas boendesituation, men ocksÄ hur individernaoch de sociala relationerna pÄverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation pÄverkar mÄnga olika aspekter ibÄde den unga vuxnas liv och dennes förÀldrar. Arbetsmarknadens brist pÄ jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro dÀr de utesluts frÄn vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlÀngs och att man inte blir vuxen förrÀnvid 25 Ärs Älder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germÀnniskan trygghet i en osÀker vÀrld. Trygghet skapas Àven i nÀra relationermellan till exempel ett barn och dennes förÀlder.