Syftet med följande arbete Àr att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser Àven vad dansen som redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda pÄ dansens pÄverkan pÄ barns utveckling anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att respondenterna upplever sÄvÀl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt sprÄkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lÀrare i förskolan ser pÄ sin egen roll gÀllande barns sprÄkliga utveckling samt i vilken mÄn förskollÀrarna anser att inomhusmiljöns utformning kan pÄverka sprÄkutvecklingen pÄ ett positivt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och gör för att erbjuda möjligheter till barns sprÄkliga utveckling. Valet av metod föll pÄ kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i tvÄ frÄgestÀllningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring sprÄkutveckling i förskolan.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

?Syftet med vÄr uppsats Àr att söka svar pÄ hur förskollÀrarna som arbetar i Äldrarna 3-5 Är vÀljer att arbeta med barns vÀnskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vÀnskap för barn har stor betydelse för deras vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningar som vi söker svar pÄ i vÄr uppsats Àr pÄ vilket sÀtt genomför förskollÀrarna ett arbete med barns vÀnskapsrelationer i förskolan, om förskollÀraren anser att barns vÀnskapsrelationer Àr ett arbetsomrÄde att prioritera i förskolan samt vad förskollÀraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vÀnskapsrelationer. Vi söker svar pÄ frÄgorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollÀrare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgÄngspunkt utgÄr vi frÄn teorier om vad vÀnskap Àr för smÄ barn och vilken betydelse vÀnskap har för barnen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det har nÄgon betydelse för barns sprÄkutveckling att lÀsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick pÄ barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs sprÄkutvecklingen hos barn med hjÀlp av olika teorier. HÀr beskrivs hur man genom att lÀsa högt kan utveckla sprÄket, skapa inspiration till att lÀra sig lÀsa och skriva och skapa sprÄklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hÀnsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för sprÄkets utveckling.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i hÄllbar stadsutveckling - med sÀrskild inriktning pÄ social hÄllbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stÄr bostadsomrÄdet AlmgÄrden och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgÄngspunkt i teorier om socialt hÄllbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förstÄelse för bostadsomrÄdets betydelse för barns uppvÀxtvillkor. Uppsatsen innehÄller en nulÀgesbeskrivning och hÄllbarhetsanalys av AlmgÄrden som kontext, baserad huvudsakligen pÄ intervjuer med boende och olika företrÀdare för den kommunala verksamheten i omrÄdet. Sammantaget indikerar situationen pÄ AlmgÄrden sÀmre förutsÀttningar för god hÀlsa och vÀlfÀrd och medför faktorer som kan pÄverka barns uppvÀxtvillkor negativt.

VÄr undersökning utgÄr frÄn rektorers förhÄllningssÀtt och pedagogers arbetsÀtt till utomhuspedagogik och varför anvÀndandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har Àven valt att inrikta oss pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Metoden vi anvÀnt oss utav Àr den kvalitativa forskningsprincipen som innebÀr att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och Ätta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, dÀr en av förskolorna Àr en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom vÄra intervjuer var att samtliga informanter tycker det Àr viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig frÄn förskola till förskola, dÄ vissa kommit lÀngre i utvecklingen Àn andra.Av vÄr undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika pÄ vad utomhuspedagogik Àr och hur man kan anvÀnda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat pÄ vilket sÀtt förskollÀrare arbetar för att frÀmja barns delaktighet i samlingen. Studien Àr kvalitativ dÀr Ätta förskollÀrare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollÀrarna ville och försökte fÄ barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utstrÀckning.