The study describes how to support quality of life for adults with DS using CarnevaliÂŽs model of nursing care, daily living and functional health..

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingÄr i studien lever i eget boende genom socialbistÄndet Ungbo i Halmstad.   Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra mÄnader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens pÄ egen hand och genom egna erfarenheter utan nÄgon större tillgÄng till sociala praktiker med socialrÄdgivare eller andra. Centralt Àr de unga vuxnas stora brist pÄ lÀrsituationer och artefakter inom det efterfrÄgade kunskaps- och kompetensomrÄdet vilket försvÄrar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning Àr implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbistÄndsinsatser..

Syftet med följande studie Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med ÄtgÀrdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett ÄtgÀrdsprogram kan anvÀndas och tar upp forskning kring ÄtgÀrdsprogrammets anvÀndande och lÀrarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger pÄ högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprÀtta och anvÀnda ÄtgÀrdsprogram. Vi har ocksÄ tolkat hur de uppfattar förÀldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla pedagogerna arbetar med ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser pÄ arbetet med dyslektiska elever. Vi vill ocksÄ klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att fÄ sin diagnos och hur de fÄr sina behov tillgodosedda idag..

"Specialpedagogik för alla" Àr en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien Àr att söka efter kÀrnan i hur sex lÀrare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med sÀrskilt stöd i Àmnet..

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur ÄtgÀrdsprogram fungerar som ett verktyg för lÀrare vid planering av undervisning för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie dÀr lÀroplansteorin har stÄtt som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger pÄ skollagen, lÀroplanen och övriga styrdokument samt pÄ aktuell forskning. Den empiriska delen bestÄr av tre lÄgstadielÀrares intervjuer.Studieresultatet visar att lÀrarna skriver ett ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd pÄ grund av lÀs- och skriv-, matematik- och beteendesvÄrigheter. Utarbetande av ÄtgÀrdsprogram sker mellan lÀraren, specialpedagogen/speciallÀraren och vÄrdnadshavaren.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.