Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det Àr pÄ ett högstadium för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt ska hjÀlpa dessa elever sÄ att de kÀnner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt fÄ dem att nÄ de olika kunskapsmÄlen. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer nÀr jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika dÄ de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas pÄ skolan, eftersom det Àr skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svÄrigheter. Pedagogerna menade Àven att man som lÀrare mÄste hitta sitt eget arbetssÀtt som fungerar för alla elever samt att det mÄste finnas en god sammanhÄllning mellan de olika pedagogerna pÄ skolan sÄ att man inte fÄr dra ett alltför tungt lass.

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: En intensivvĂ„rdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas pĂ„ ett mindre sjukhus, vilket gör att mĂ„nga barn vĂ„rdas pĂ„ allmĂ€n IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vĂ„rdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 Ă„r, pĂ„ en allmĂ€n IVA. Det finns stora skillnader mellan att vĂ„rda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar pĂ„ en allmĂ€n IVA kan sakna de kunskaper som krĂ€vs för att vĂ„rda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda barn pĂ„ en allmĂ€n IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i Ă„tta kategorier och ett tema. Studien genomfördes pĂ„ ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en kĂ€nslomĂ€ssig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att fÄ en djupare förstÄelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasiet, samt pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig frÄn bemötandet med andra elever. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvÀgledarna anvÀnder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. DÄ allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvÀgledare ligger det i vÄrt intresse att fÄ ta del av hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vÀgledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrÄn ett empatiskt förhÄllningssÀtt.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man som lÀrare skapar en god lÀrandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som lÀraren kan anvÀnda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande lÀraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan lÀggas upp. Metoden för min undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning pÄ att det Àr nödvÀndigt att individualisera undervisningen och ta hÀnsyn till den enskilda elevens begrÀnsningar och behov.

Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen.En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.

UtifrÄn Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hÀlften av 1900-talet pÄbörjades pÄ skolomrÄdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frÄgan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan Äter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer mÄnga exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa Àr bÀst för eleven. Dessa situationer Àr en följd av att skolan inte arbetar pÄ organisationsnivÄ med inkluderingsfrÄgor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att vÀxa upp med en förÀlder som har psykiska funktionsnedsÀttningar. VÄra frÄgestÀllningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning sin uppvÀxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppvÀxten pÄverkat vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning som vuxna? För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sÄdan uppvÀxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och dÀrmed har vi ÄterberÀttat informanternas utsagor istÀllet för att tolka dessa. Denna analys har utgÄtt frÄn det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgÄngspunkter.