Den teoretiska utgÄngspunkt som denna undersökning grundar sig pÄ Àr Vygotskijs teori om samspelets betydelse för lÀrande. Vygotskij menade att individen lÀr sig mer i samspel med mer kompetenta individer Àn vad de kan göra sjÀlva. Syftet var att med detta examensarbete undersöka nÄgra elever som anses vara i behov av sÀrskilt stöd och se pÄ hur de samspelar med kamraterna i den stora klassen, samt hur samspelet ser ut dÄ de arbetar i liten grupp med specialpedagogen. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes dÀr observationer av tre elever i behov av sÀrskilt stöd i en Äldersintegrerad tre-fyra klass, studerats. Detta uppföljdes med semistrukturerade intervjuer av klasslÀrare och specialpedagog, dÀr syftet var att fÄ en inblick i deras tankar kring samspel och hur de upplever att samspel sker i undervisningen. Undersökningen visade pÄ att det fanns samspel mellan eleverna i bÄda gruppkonstellationerna, och att detta skedde spontant utan att pedagogerna pÄpekade för eleverna att de kunde ta hjÀlp av varandra.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

HjÀrttransplantation Àr en behandlingsmetod som stÀller existentiella frÄgor pÄ sin spets, om grÀnsen mellan liv och död, kropp och sjÀl, varför det Àr viktigt att se mÀnnsikan ur ett holistiskt perspektiv. Syftet med denna litteratu litterarurstudie var att beskriva vuxna mÀnniskors upplevelser av att leva med ett donerat hjÀrta, frÀmst vad gÀller tankar och kÀnslor relaterade till det nya hjÀrtat. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys, och resulterade i tvÄ kategorier: Tacksamhet, skuld och rÀdlsa: PÄverkan frÄn donatorn och det nya hjÀrtat. Kategorierna presenterades med subkategorier för att tydliggöra innehÄllet. VÄr slutsats Àr att hjÀrttransplanterade har mÄnga tankar och upplevelser som behöver bearbetas.

Mitt syfte med studien har varit att fÄ en inblick i hur en skola valt att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ hur arbetet gÄr till samt att belysa arbetssÀttet ur olika perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ studie för att fÄ fram sÄ relevant information som möjligt om arbetssÀttet. Jag har observerat och intervjuat personer som Àr involverade i arbetssÀttet och har pÄ sÄ vis kunnat bilda mig en uppfattning om vad de tycker om metoden som skolan föresprÄkar. Resultatet visar att alla berörda personer tycker att arbetssÀttet Àr bra.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Bakgrund:Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergÄr hemodialysbehandling gÄr igenom en svÄr tid. Syfte:Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod:En systematisk litteraturstudie genomfördes pÄ tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat:Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, dÀr patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats:Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats Àr en jÀmförande studie av hur bestÀmdheten hos vuxna andrasprÄkselever ser ut och utvecklas i det svenska sprÄket beroende pÄ om eleven har bestÀmdhet i sitt modersmÄl eller inte. Materialet bestÄr av insamlade elevtexter som har analyserats med hjÀlp av performansanalys och Monica Axelssons nivÄskala.I val av bestÀmdhet visar de elever som har bestÀmdhet i sitt modersmÄl en större andel korrekt anvÀndning mot de som inte har bestÀmdhet i sitt modersmÄl, men skillnaden Àr liten. JÀmför man informanternas behÀrskning av formen, vilken Àr uppdelad i fyra kategorier, nÀmligen: obestÀmd form i singular/plural; bestÀmd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns nÄgon skillnad mellan de tvÄ grupperna. DÀremot gÄr det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de bÄda grupperna..

Voice onset time (VOT) Àr en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmÀssiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pÄlitliga akustiska kÀnnetecknet pÄ huruvida en klusil Àr tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jÀmföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 Är) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvÀrden. Ljudinspelningar genomfördes pÄ 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-vÀrden frÄn och med cirka nio Ärs Älder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio Ärs Älder.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar pÄ att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolÀmnen men ocksÄ att pojkars och flickors attityder skiljer sig Ät. Denna studies syfte var att kartlÀgga elevers attityder till de naturvetenskapliga Àmnena för att kunna göra en jÀmförelse med tidigare undersökningar. Elever i Ärskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frÄgor i form av en enkÀt. KartlÀggningen visar pÄ att flertalet elever anser att naturvetenskap Àr viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta omrÄde nÀr de blir vuxna.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur en skola ser pÄ de sÀrbegÄvade barnen. Vad kÀnnetecknar begÄvning? UpptÀcks sÀrbegÄvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr dels en enkÀtundersökning riktad till alla lÀrare som Àr mentorer pÄ en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förÀlder. I studien framgÄr det att man upptÀcker mÄnga av de sÀrbegÄvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptÀckt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. Men lÄngt ifrÄn alla sÀrbegÄvade elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det pÄ ett mer optimalt sÀtt. Vi har varit sÀrskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rÄdande synen pÄ högpresterande elever ser ut pÄ de skolor som varit aktuella i studien har ocksÄ varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tre olika skolor har ovanstÄende undersökts. LÀrarnas och specialpedagogernas syn pÄ de högpresterande eleverna Àr att de Àr i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.