Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas Ät. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket ocksÄ innebÀr att fler elever med sÀrskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen Àr Ànnu inte fullstÀndig. Det kommer hela tiden nya sÀtt att se pÄ dyslexi och var dess svÄrigheter finns och beror pÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnÄ mÄlen i matematik.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Sammanfattning Skolan har enligt lÀroplanen skyldighet att hjÀlpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begÄvning, sÀrbegÄvning och högpresterande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Syftet med denna uppsats Ă€r att ge en ökad förstĂ„else för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer Ă€mnet Generation Y diskuteras och huruvida det gĂ„r att tala om den gruppen mĂ€nniskor som en kategori eller inte. Generation Y Ă€r en populĂ€r benĂ€mning pĂ„ de unga vuxna som Ă€r födda mellan Ă„ren 1984-1994.Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras nĂ€rmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förstĂ„else för de begrepp som anvĂ€nds i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras.Uppsatsen Ă€r en explorativ studie med en kvalitativ metod.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

ADHD Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstÄr ofta i vuxen Älder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna rÄder viss osÀkerhet, speciellt vad gÀller lÀkemedelsbehandling. Den hÀr studien avser att undersöka om fler lÀkemedel borde godkÀnnas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det Àr en litteratur studie och materialet har samlats in frÀmst frÄn vetenskapliga artiklar men Àven frÄn olika myndigheter sÄsom lÀkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska lÀkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristÄende skolor och relatera till detta till ?elever i behov av sÀrskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, fÄ möjlighet tillreflektion, förstÄelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv Àr teoretiska abstraktioner vars funktion Àr att underlÀtta förstÄelsen av ettforskningsomrÄde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som Àr möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst omrÄde. I diskursbegreppet ryms Àven den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och nÀrhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgÄngspunkt i en vÀxling mellan förstÄelse av helhet ochdelar i vÄrt skolsystem.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.