Diabetes typ 2 Àr en kronisk och allvarlig sjukdom och Àr en av de vanligaste ÀmnesomsÀttningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulÀra förÀndringar i stora och smÄ blodkÀrlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebÀra stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen pÄ olika sÀtt beroende pÄ kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hÀlsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vÄrderfarenhet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 Àr en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar mÄnga unga vuxna. Diabetes typ 1 innebÀr att kroppen har brist pÄ insulin och behandlingen av sjukdomen Àr alltid insulin. För den drabbade krÀvs ansvar för att kunna hantera sjukdomen sÄ optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvÄrden vid diabetes typ 1 ger begrÀnsningar i det vardagligalivet. DÀrför Àr det viktigt att som vÄrdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Dagens journalistik stÄr inför stora utmaningar. Unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna pÄ internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de bÄde intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien Àr att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemÄl de har angÄende nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter frÄn olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet pÄverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som Àr uppvuxen med konvergenskulturen och Àr van att fÄ tillgÄng till innehÄll gratis pÄ internet.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur barns kostvanor pÄverkar deras inlÀrning för att fÄ enbÀttre förstÄelse för elevers okoncentration. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utfördapÄ fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, tvÄ skolsköterskor, en speciallÀrare ochen specialpedagog, en skollÀkare samt elever i Ärskurs tvÄ och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som Àndras med Ären. Matvanorgrundar sig tidigt och har vÄrdnadshavare dÄliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bÀrbara elektroniska teknikstöds anvÀndning som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehÄllsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter Är 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: anvÀndningsomrÄden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för anvÀndande och individuella förutsÀttningar för anvÀndande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i min upplevelse att pedagogerna pÄ den skolan jag har vikarierat pÄ under min lÀrarutbildning, satsar alla resurser pÄ de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Resurser lÀggs frÀmst pÄ elevernas svagheter, snarare Àn att frÀmja de styrkor som vÄra begÄvade elever har. Om vi skall kunna uppnÄ mÄlet med "en skola för alla" mÄste vi ocksÄ se till de begÄvade elevernas behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de ÄtgÀrder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med frÄn förskolan till Ärskurs fyra.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lÀrares och elevers syn pÄ distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen Àr att undersöka lÀrares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd samt att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning bland handledare och distansundervisande lÀrare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.