En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla mÀnniskor vid oskyddat sex oberoende av Älder, kön och sexuell lÀggning. Unga vuxna mellan 20-29 Är Àr en speciellt utsatt grupp nÀr det gÀller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna Àr klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillÀmpats.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

I Sverige levde Är 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. NÀr vuxna barn valde att hjÀlpa och stödja en förÀlder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförÀndring dÀr mÄnga vuxna barn upplevde att de blev förÀlder till sin förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och fÄ förstÄelse för vuxna barns erfarenheter av att en förÀlder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har anvÀnts dÀr 13 artiklar valdes ut till granskning. TvÄ granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poÀngsÀtta de utvalda artiklarna.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Bakgrund: Syftet Àr att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lÀrare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgÄng, vilka relationer de haft till lÀrare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgÄngspunkterna för undersökningen Àr socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgÄr utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om det Àr sÄ att vuxna, som haft en barndom prÀglad av en förÀlders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra pÄ Internet som har en liknande uppvÀxt. Jag vill ta reda pÄ hur och med vad det hÀr mötet kan hjÀlpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats pÄ Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. sjÀlvhjÀlpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och frÄn andra störda familjer) och liknande dÀr man till skillnad mot i kontakten pÄ ett forum pÄ Internet möts öga mot öga. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har pÄverkat dem och deras förmÄga att samspela med andra mÀnniskor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare Àr vana InternetanvÀndare att ett forum pÄ Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd Àr hos: vÄrdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lÀrare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i tvÄ olika stora kommuner, (6 500/80 000 invÄnare) ser pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Examensarbetet handlar sÀrskilt om elevernas möjligheter till det som stÄr skrivet i Lgr 11 under rubriken: VÀrdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvÀrdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets AllmÀnna rÄd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt lÀroplanen skall hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov. Vid resursfördelning Àrdet viktigt att hÀnsyn tas till faktorer som omrÄdets sociala karaktÀr, barnens Älder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmÄl Ànsvenska, antal barn i behov av sÀrskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) LitteraturgenomgÄngen med dess bilagor kan anvÀndas som ett material för att lÀsaren ska kunna sÀtta sig in i vad de olika diagnoserna innebÀr och hur diagnostisering genomförs.

Introduktion: VÀrldshÀlsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett sÀrskilt behov av att bli lyssnade pÄ och fÄ hjÀlp med sina problem. Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vÄrd och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmÄga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nÄ mÄluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lÀrare har dÄ varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sÀllan eller aldrig Àr dÀr. Hur kan de motiveras till nÀrvaro i skolan? Vem bÀr yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn semistrukturerade intervjuer ta del av Ätta elevers upplevelser kring ogiltig frÄnvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser fÄ erfarenheter och en förstÄelse inför vad ogiltig frÄnvaro innebÀr för dem.

Syftet med detta arbete Àr att belysa lÀrares tankar och Äsikter om talÀngsliga elever dvs. elever som inte vÄgar tala inför sina klasskamrater. Vidare belyser arbetet eventuella orsaker till uppkomsten av talÀngslan och vad lÀrare har för möjligheter att göra Ät problemet. BÄde pÄ TV och i radio hörs mÀnniskor tala om att klimatet i bÄde skolan och samhÀllet blir allt hÄrdare. Det talas Àven mycket om vikten av att kunna tala för sig.

Syftet med denna uppsats Àr att som blivande pedagoger belysa hur man gÄr tillvÀga för att hjÀlpa de elever i behov av sÀrskilt stöd genom deras skolgÄng pÄ ett gynnsamt sÀtt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och vilket gör det hÀr temat stÀndigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta Àmne för att vi personligen ville förvÀrva större kunskaper kring elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. VÄr frÄgestÀllning Àr: ?Vad Àr pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjÀlpa dessa elever och vad gör man för att underlÀtta dessa elevers skolgÄng och för att fÄ fram deras kvaliteter pÄ bÀsta möjliga sÀtt.? I litteratur delen sÄ har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestÀmmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjÀlpa dessa elever.

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.